Håkan Ogelid
Håkan Ogelid.
När svenska teknikbolag är på väg att köpas upp av utländska bolag kommer det alltid starka eller gråtmilda reaktioner på temat ”Sverige förlorar ännu en kronjuvel”. I själva verket leder uppköpen nästan alltid till att själva substansen i tekniken som de här bolagen är uppbyggda kring utvecklas bättre än den skulle ha gjort annars. Det finns många exempel på svenska företag som skulle ha mått bättre av att bli uppköpta.

Ta exemplet Tradedoubler. 2007 ville America Online köpa företaget för 215 kronor per aktie. Företagets styrelse accepterade budet, men en majoritet av aktieägare nobbade med grumliga nationalistiska argument. I dag handlas aktien för runt 7 kronor. Teknikutvecklingen i företaget lunkar på och många aktieägareär sura, men företaget är fortfarande svenskt.

Läs mer: Håkan Ogelid: Molnleverantörernas bästa strategi – att lugna kunderna

Det görs få uppföljningar av vad som händer efter uppköp. Då syftar jag på industriella uppköp, det vill säga när ett större utländskt företag köper ett mindre svenskt för att komma över en produkt eller teknik. Intels köp av Nordic Edge är ett intressant exempel. Intel har lagt enormt stora resurser på att vidareutveckla Nordic Edges autenticeringsteknik och är på väg att baka in den som mjukvara i sin hårdvara. De produkter som inte passar in lever vidare som separata teknikföretag och drivs vidare av dem som en gång utvecklade tekniken. Ska bli mycket intressant att följa.

Ett annat och mycket mer spektakulärt uppköp är Microsofts köp av Skype. Om Skype ens kan kallas svenskt. Företaget fick ju nobben av alla svenska investerare. Jag känner en som nobbade. Förmodligen är Skype svenskt i Sverige, danskt i Danmark och estniskt i Estland, koden utvecklades ju där. Hur som helst köpte Microsoft företaget och Skype ingår i Microsofts utvecklingsplan för telefoni. Det som är bra komponenter i Skypes telefoniteknik kommer att finnas med när kommunikation en gång blir en naturlig molntjänst på Azureplattformen.

Liknande svenskargument hörs nu när Canon har lagt ett bud på Axis. Här finns knappast någon risk att köpet inte blir av och utvecklingen av Axis videokamerateknik får en rejäl skjuts.

Läs mer: Håkan Ogelid: Säkerhetsbranschen präglas av paranoia – och det med rätta

Vid sidan av de industriella uppköpen finns kapitaluppköpen, men det är en helt annan femma. Här är siktet inställt på att drivadet uppköpta företaget i tre till fem år tills det är dags att sälja igen. Här är kärleksformeln högre omsättning och högre vinst. Inget annat. Och ibland kan det gå helt åt skogen. Utan att nämna några namn, så köpte ett utländskt riskkapitalbolag ett mindre svenskt företag, som utvecklat ett eget system för logistikhantering. I dag ligger företaget i ruiner sedan samtliga medarbetare med kompetens om produkten lämnat företaget. En sorglig historia som började med att en fullständigt inkompetent vd tillsattes och som började sitt uppdrag med att bränna en miljon kronor på en obrukbar logga.

Ett annat aktuellt kapitalköp är amerikanska Battery Ventures köp av den svenska affärssystemsleverantören Jeeves. För att öka omsättningen skrotades partnernätverket. Förmodligen kan Jeeves öka sin årsomsättning med kanske 40 miljoner kronor. För att öka vinsten bantas utvecklingen. Underhållsintäkter från redan befintliga kunder är lönsammare än nya versioner.

Å andra sidan leder kapitalköp alltid till att det rörs om i grytan. Många svenska företag skulle må bra av att byta ledningsgrupp där samma personer suttit på tok för länge.