Rakelenhet.
– Den här typen av blåljuskommunikation kommer att behöva gå över på lte-teknik, säger Kristina Bram, strateg på MSB.
Det är nödvändigt att ett eget 4g-nät för blåljusmyndigheter finns på plats senast 2025, uppger hon. För då bedöms Rakel, det kommunikationsnät som blåljusmyndigheterna använder idag, ha fallit för åldersstrecket och vara helt utrangerat. Orsaken är främst Rakel-nätets mycket begränsade förmåga att hantera mobila datatjänster.
Blåljusmyndigheterna har redan idag behov av ökad mobildatakapacitet för att klara verksamheten, enligt Kristina Bram. Ibland tvingas de använda kommersiella mobildatatjänster, trots att dessa inte uppfyller tillräckliga säkerhetskrav.
Läs mer: Snart går det att ringa polisen
Vad kostnaden för ett helt nytt rikstäckande 4g-nät skulle bli är i dagsläget oklart. MSB har ingen siffra. Men Post- och telestyrelsen, PTS, har i en analys uppskattat enbart driftkostnaderna för ett sådant nät till i storleksordningen 1,5 miljarder kronor årligen.
Planerna på ett helt nytt 4g-nät för blåljusmyndigheter framkommer i ett remissvar som MSB skickat till Post- och telestyrelsen, PTS. I remissvaret kräver MSB att en betydande del av frekvensutrymmet i det attraktiva 700 MHz-bandet som snart ska öppnas för mobiloperatörer, istället ska öronmärkas för blåljusmyndigheternas framtida kommunikationsbehov.
Remissvar från MSB
– Vi gör inte anspråk på hela frekvensutrymmet i 700 MHz-bandet. Vi gör bara anspråk på 2x10 MHz, vilket är ungefär en tredjedel av utrymmet. Samtidigt som vi får en samhällsekonomiskt bra lösning på blåljusmyndigheternas framtida kommunikationsbehov, kan staten auktionera ut merparten av 700-frekvenserna till mobiloperatörerna, vilket kan bidra till att Sverige uppnår regeringens bredbandsmål. Sådet här är en win-win-situation, argumenterar Kristina Bram.
Läs mer: Poliser tvingas använda egna mobiler i tjänsten
Av remissvaret framgår också att MSB anser att blåljusmyndigheternas kommunikationsbehov inte kan byggas in i befintliga mobilnät på ett tillräckligt säkert sätt (se faktaruta). Myndigheten argumenterar istället för att blåljusmyndigheterna och andra samhällsviktiga funktioner behöver ett nytt och helt eget 4g-nät med täckning i hela landet.
700 MHz-frekvenserna används idag för sända ut digital-tv i Teracoms marknät. Men förra året beslutade regeringen att öppna 700-frekvenserna även för mobiloperatörer. Frekvenserna anses på sikt nödvändiga för att hantera den kraftigt ökande mängden data i mobilnäten som följt i mobilitetsutvecklingens spår.
Varför måste blåljusmyndigheterna använda just de här frekvenserna för sin kommunikation?
– Det är för att få en samhällsekonomiskt bra lösning på den här frågan. Vi måste använda kommersiellt frekvensutrymme för att kunna använda standardiserade produkter som redan används i lte-näten, annars blir det här jättedyrt för skattebetalarna, säger Kristina Bram.
Är det verkligen helt och hållet omöjligt att bygga in den här blåljuskommunikationen på ett tillräckligt säkert sätt i de befintliga 4g-näten?
– Det vi säger är att det är väldigt problematiskt om vi i exempelvis ett beredskapsläge inte har full kontroll över vilka som har tillgång till våra kommunikationsnät. För den här typen av kommunikation måste vi också ha full kontroll över vilka som äger näten.
Polisens yttrande i frågan.
Här är MSB:s viktigaste argument för ett rikstäckande 4g-nät för blåljusmyndigheter i det remissvar som skickats till PTS:
* Om 700-frekvenserna:
MSB anser att det är av ”största vikt” att omkring en tredjedel av frekvensutymmet i det attraktiva 700 MHz-bandet inte auktioneras ut till mobiloperatörerna, utan istället används för att ”framtidssäkra kommunikation för samhällsviktig verksamhet”.
* Om varför blåljusmyndigheterna måste ha ett helt eget 4g-nät med täckning i hela Sverige:
”Polisen, försvaret, akutsjukvården och räddningstjänsten måste kunna kommunicera säkert överallt, alltid. Då kan de inte använda samma mobilinfrastruktur och kommunikationstjänster som alla andra.”
”Samhällsviktiga aktörer behöver och kräver en extra säker, robust, skyddad och tillgänglig infrastruktur för kommunikation. För att staten ska kunna utveckla en sådan infrastruktur krävs ett tilldelat, dedikerat frekvensutrymme”.
