Gordon Moore
Gordon Moore. Foto: Intel Free Press

Moores lag har varit en ledstjärna för elektronikutveckling under flera årtionden, men under senare år har dess giltighet ifrågasatts. Den är ingen vetenskaplig teori, utan en samling av observationer och förutsägelser som gjordes av Intels medgrundare Gordon Moore i en artikel som publicerades den 19 april 1965 i tidningen Electronic Magazine. Det centrala i hans lag är att densiteten för transistorer, alltså mängden transistorer på en viss yta, dubbleras vartannat år. I stora drag innebär det att man kan köpa en väsentlig snabbare datorer än den du köpt sist om 18- 24 månader, givet ett visst belopp.

Den ursprungliga tolkningen av Moores lag inom teknikindustrin var att det skulle bli billigare att tillverka chips med tiden, att kostnaden per processer skulle sjunka. Under de senaste 50 åren har man baserat produktplaner och tillverkningsstrategier på det antagandet, vilket lett till mindre, billigare och snabbare enheter. Dessutom har förbättrad tillverkning lett till mer energieffektiva chips, vilket har gett längre batterilivslängder.

Läs mer: Gordon Moore inte alltid så träffsäker

– Utan Moores lag tror jag inte att vi skulle gå omkring med smartmobiler i handen, säger Randhir Thakur, vice vd med ansvar för avdelningen Silicon Systems Group på Applied Materials, till IDG News.

Intel applicerade till en början Moores lag på minneskretsar och därefter på integrerade kretsar. Intels första processor 4004 som kom 1971 hade 2 300 transistorer. Företagets senaste processorer har flera miljarder processorer, är 3 500 gånger snabbare och 90 000 gånger mer energieffektiva. Moores lag har varit tillräckligt flexibel för att hänga med på den resan.

Men många har förutspått att Moores lag ska sluta att gälla nästa årtionde, på grund av att traditionella datorer ersätts med kvantdatorer och system som efterliknar hur människans hjärna fungerar. Dessutom kan dagens chipp ersättas av sådana som tillverkas med nya material, som grafen. Lägg till det att många tror att Moores lag kan sättas ur spel när chipp designas på atomnivå.

En annan invändning är att det blir allt svårare att klämma in ett ökande antal funktioner i allt mindre chipp, som blir allt känsligare för fel och defekter. Dessutom förändras de ekonomiska resonemangen med mindre och snabbare chipp. Det blir allt dyrare att bygga avancerade fabriker och återbetalningarna på investeringar sjunker.

– Det har alltid funnits utmaningar som fungerat som farthinder för halvledare. Nu har vi kommit fram till en vägg, säger Jim McGregor, analytiker på Tirias Research.

Läs mer: Han vill se en masslakt av system – ”It har fått för stor roll”

Det går inte att förutse giltigheten för Moores lag om några år, men den kommer att förlora sin giltighet när de fysiska och ekonomiska aspekterna av att tillverka mindre chipp förändras på ett sätt som gör hanteringen opraktisk. Men essensen av Moores lag kommer att leva vidare som en modell för att göra billigare komponenter, vilket leder till billigare datorer och andra typer av enheter.