Om skördetröskor hade uppfunnits på Emil i Lönnebergatiden skulle Alfred och Lina ha blivit överflödiga och fått sitta och fläta korgar på fattighuset. Det är så vår tid ser ut. Vi har teknik som gör stora människomassor överflödiga och ingen vet riktigt vart de ska ta vägen. Samtidigt utbryter applåder över it-entreprenörer som lockar till sig riskkapital och värderas till minst tiosiffriga belopp, så kallade enhörningar.

I Sverige går dessa startuppare under beteckningen #SthlmTech. Många av dem uttrycker besvikelse över regeringens hittills svala reaktioner på deras innovativa satsningar. Tiohörningen Spotify sportas som ett stående exempel på potentialen hos fräscha affärsidéer. Här ligger ju framtidens arbetstillfällen, hävdas det. Antalet anställda på svenska Spotify överstiger dock inte bemanningen på ett ordinärt svenskt pappersbruk. Och än gör tjänsten brakförluster.

Unni Drougge
Unni Drougge.

Den smått hysteriska övervärderingen av en mängd startupföretag har lett till spekulationer om en ny it-bubbla vars krasch sägs vara nära förestående. Tyvärr tror jag inte det. Jag säger tyvärr, därför att i motsats till de högtflygande visionerna som blåste upp den förra bubblan drivs fleraav dagens it-verksamheter med fungerande affärsmodeller ur ren företagarsynpunkt, medan nyttanför allmänheten är desto mer tvivelaktig. Vad de riktigt framgångsrika nya näringarna främst ägnar sig åt är nämligen kasino, inkasso och förmedlingstjänster.

Läs mer: Tuffa tider för den som vill lämna något för eftervärlden

Men visst skapas nya jobb. Jätten Google fick mediehusen i gungning genom att kapa åt sig halva annonskakan men å andra sidan har det lett till stor efterfrågan på sökmotoroptimerare. De som jobbar på Google betalar snällt skatt medan vinsterna hamnar i skatteparadis. Spotify är säkert en soft arbetsplats, man får ju t-shirts och snygga jympadojor. Men företaget strävar efter monopol. Då blir det dags för oss alla att punga ut betydligt mer för tjänsten.

Om någon trodde att programmerarna skulle bli de nya makthavarna ser åtminstone jag inga tecken på det bland yngre programmerarsnillen jag följt sen första skäggfjunet. Nuförtiden slavar de med big data och kartlägger kreditvärdighet och konsumtionsmönster, vilket som bekant förfinar övervakningsmöjligheterna. Dessutom konkurrerar de med låglöneländerna dit åtskilliga programmeringsjobb outsourcats.

På senare tid har många talat om robotiseringen som ett hot mot arbetstillfällena. Men det är inte robotar som dränerar västvärlden på jobb. Apples Macintosh byggdes 1984 i en genomrobotiserad fabrik i USA. Men varför köpa svindyra robotar när kineser kan kirra biffen mot en skitlön och under skitvillkor? Informationsteknologin gör det också möjligt att sätta hundratusentals indier på call centers där de utför kundservice åt amerikaner.

Lär mer: Smartphone med luktsinne vore klart samhällsnyttigt

Vad som återstår för oss är it-entreprenörernas tjänsteförmedlande plattformar. Kan vi inte blichaufförer eller hyra ut våra bostäder kanske vi kan klia varandras ryggar och tvätta varandras skjortor. De som blir över får väl sitta i fattighusets Fas 3, 4, 5 ... 10 under kameraövervakning med direktkanal till Youtube. Hade de jordägande bönderna på Emil i Lönnebergas tid fått skördetröskor skulle lantarbetarna kanske ha slagit sönder skördetröskorna. Eller så skulle de helt enkelt ta ifrån bönderna en del av deras skörd. Vad kan vi göra i dag?