Starleaf är en av många uppstickare med ett videokonferenspaket i budgetklassen. I företagets utbud finns dessutom en personlig videoklient som man inte behöver betala extra för. Starleaf ligger i startgroparna med en ny paketering för flerpartsmöten i konferensrum.

– I dag har Starleaf ett stort försprång mot samtliga konkurrenter eftersom man tidigt insåg vikten av att göra tekniken tillgänglig i form av en molntjänst istället för att låta kunderna ta kostnaden själv för infrastrukturen, säger Conny Sundquist, vd på VK Portalen som är svensk distributör för Starleafs produkter.

starleaf
Starleaf Breeze är en kostnadsfri videokonferensklient.

Bland de företag som nyligen börjat satsa på Starleafs videokonferenssystem märks Netent (tidigare Net Entertainment) vars it-specialist Patric Westberg berättar att man använder systemet för kommunikation mellan kontor i Gibraltar, Malta, Ukraina, Göteborg samt Stockholm.

– Tidigare har vi haft de traditionella videokonferanslösningarna och det var alltid problem. Vi fick boka tekniker tio minuter innan varje möte för att säkerställa att mötet faktiskt gick att genomföra. Dessutom var vi tvungna att betala årsavgifter för att ha så kallade bryggor för att kunna använda systemen. Så inte bara att vi fick köpa system för 150.000 kronor, vi var dessutom tvungna att köpa till extra tjänster medan vi nu har en engångskostnad för inköp av systemet och sedan kan våra 510 användare köra Starleaf Breeze på datorer och surfplattor.

Den molntjänst för videokonferenser som Starleaf tillhandahåller nu (Starleaf Breeze) har stöd för hårdvara från både Cisco och Polycom men är nu på gång i en version som även stöder Skype for Bussiness. Därtill är företaget på gång med ett videokonferenspaket, Starleaf GTm 5220, som är tänkt att använda i konferenslokaler och anslutas till stora skärmar.

Här ligger priset på 80 000 kronor för den version som har stöd för Skype.

– Det vi tar betalt för är videosystem till mötesrum samt flerpartsmöten men i övrigt tilldelar vi våra kunder, helt gratis, obegränsat antal klienter, till deras datorer eller surfplattor vilket gör att det totala användandet ökar radikalt. Mycket av de möten som sker är en till en och kostar därmed företaget ingenting, säger Conny Sundquist.

Läs mer: Nej, Lync har inte lyckats slå ut telefonväxeln – nu försöker Microsoft med Skype

Även Viewsonic har lanserat vad man kallar ett komplett videokonferenssystem i en prisklass som alla ska ha råd med.
Det är en skärm som ska vara helt körklar för videokonferenser eftersom den har en hd-kamera på 2 megapixel, högtalare och mikrofon som är anpassad för just videokonferenser.

Skärmen heter VG2437Smc och är prissatt till måttliga 2 750 kronor exklusive moms fast då får man nöja sig med en skärmupplösning på 1 920 x 1 080 punkter.

Så varför ska man välja just den här produkten när många konkurrerande skärmar har liknande funktioner?

– Ett skäl kan vara att vår skärm har uttag för mikrofoner i headsets, något som inte är helt vanligt. Dessutom saknar många andra både högtalare och hd-kameror, säger Viewsonics skandinaviske affärsutvecklingschef Johan Bergman.

Han började på Viewsonic för ett år sedan då företaget efter några års uppehåll åter etablerade sig på den svenska marknaden.

Tidigare har Viewsonic haft ett brett utbud av produkter även utanför huvudfåran som alltid varit skärmar, inte minst efter uppköpet av Nokias skärmdivision år 2000. Men satsningen på mobiler och surfplattor tog aldrig fart och nu är det främst skärmar och projektorer som gäller.

Viewsonics huvudkontor ligger i USA, företaget har 1 100 anställda (varav en i Sverige) och en om-sättning på en miljard dollar.

Fakta

Telias trendspaning från 2008 visade att 20 procent av de svenska företagen använder videomöten. Ett år tidigare var siffran 7 procent.

Sedan dess har användandet ökat till 42 procent. När det gäller videomöten med externa deltagare, till exempel kunder, uppger bara 32 procent av de tillfrågade företagen att det sker via videokonferens.

Under perioden 2001 till 2014 har Telias svenska verksamhet minskat koldioxidutsläppet med ca 83 procent och antal flygresor med 79 procent.