äpple på böcker
Plan med förhinder

Utlovad strategi försvann
Vården fick sin övergripande nationella it-strategi redan för tio år sedan. När det gäller skolan har en motsvarande strategi suttit långt inne. Ett skäl är självklart att vården är mer it-tung, ett annat att det politiska intresset för frågan varit ljummen – och även intresset från skolhåll.

Först när de flesta kommuner och skolor nu har investerat i infrastruktur och datorer har behovet av en mer övergripande strategi blivit allt mer akut. Parallellt med att skolorna digitaliserats, i ojämn takt, har det nationella stödet snarare minskat. Mellan 2003 och 2008 fanns det faktiskt en myndighet, Myndigheten för skolutveckling, vars uppdrag bland annat handlade utveckla användningen av it i skolan.

Ett uppdrag som inte till fullo följde med över till Skolverket. Visserligen har Skolverket ett uppdrag att främja en god användning av it-verktyg – men det är ett uppdrag som inte ens nämndes i det senaste regleringsbrevet.

Redan före valet skulle Skolverket ha fått uppdraget att ta fram en nationell it-strategi – det lovade dåvarande utbildningsministern Jan Björklund i en CS-intervju förra året. Då hade han envist avvisat att skolan skulle behöva en it-strategi i flera år. Och inte ens när han till sist gav med sig var han övertygad utan tillade att ”man ska inte inbilla sig att bara för att vi har det så löser sig allt. Många kommuner har strategier men ändå stora problem”.

Något uppdrag kom dock aldrig före valet trots löftet. Fast nu verkar det vara på gång. Utbildningsminister Gustav Fridolin sa nyligen i en intervju med Dagens Samhälle att det ska komma en nationell plan för digitalisering innan året är slut.

Läs mer: Nu är det bevisat - barnen blir bättre i skolan med surfplattor​¨


Nationell likvärdighet

Stora skillnader mellan skolor
Varför efterfrågar då lärarfacken, skolledarfack, forskare, läromedelsförlag och många kommuner en övergripande strategi?

Likvärdighet är nyckelordet som upprepas av alla som CS talar med.

– Det finns många skäl till att det behövs en nationell it-strategi, men ska man koka ner det till ett skäl så handlar det om att skapa en nationell likvärdighet. Att se till att det blir jämlikt mellan olika skolor – i dag är en del väldigt långt fram medan andra nästintill inte börjat, säger Edward Jensinger, skolområdeschef i Malmö.

Maria Stockhaus, moderat riksdagspolitiker som tidigare drivit digitaliseringen av skolan som kommunalråd i Sollentuna, trycker också på likvärdigheten, att alla elever ska få samma möjligheter.

– Digital kompetens är en av EU:s nyckelkompetenser och hur man ska få det utan att använda digital teknik, det vet inte jag, säger hon.

– OECD konstaterar ju också i sin rapport att det inte är rimligt att svensk skola ligger så långt efter samhället när det gäller digitalisering.

Varför har då politikerna inte beslutat om en nationell strategi redan? Ett skäl kan vara att väljarna inte är där än och att politikerna inte klarar att gå före tror Maria Stockhaus.

– Det tar tid att förflytta väljarkåren. Många känner sig trygga när skolan ser ut som när de själva gick där och är skeptiska till en förändring.

Sida 1 / 2

Innehållsförteckning

Fakta

Nationellt forum för skolans digitalisering har i vår tagit fram ett förslag till en nationell it-strategi för skolans digitalisering. Där lyfts fyra områden där det behövs ett strategiskt ledarskap fram: 
- Elevernas lärande och användning
- Professionens praktik och kompetens
- Infrastruktur och resurser
- Skolans ledarskap och styrning

Ett antal initativ från statens sida föreslås, bland annat att:
- Stimulera utvecklingen av digitala lärresurser
- Främja forskning för att öka kunskapen om digitaliseringens effekter
- Intensifiera arbetet med att ta fram digitala bedömningsstöd och nationella prov.
- Stärka lärarnas kompetens att undervisa i en digitaliserad skola genom att bland annat sprida goda exempel
- Stimulera pedogisk innovation och kollegialt lärande
- Se över den digitala kompetensn i lärarutbildningarna
- Främja en jämlik och god tillgång till infrastruktur och digitala läromedel i alla skolor
- Stimulera och bidra till en utveckling av standarder, elektroniska
legitimationer och federationer som gör systemen mer lättillgängliga
- Stärka skolhuvudmännens beställarkompetens när det gäller digitala system, verktyg och lärresurser
- Stimulera utveckling av sökverktyg för webbaserade, öppna, digitala lärresurser

I Nationellt forum för skolans digitalisering ingår bland annat:
Friskolornas Riksförbund, Föreningen Sveriges Skolchefer, Idéburna Skolors Riksförbund, IT & Telekomföretagen, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Näringsdepartementet, Riksarkivet/Digisam
Skolledarförbundet, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens Medieråd, SVEA – Sveriges elevråd, Sveriges Elevkårer, Sveriges Kommuner och Landsting, UR, Utbildningsdepartementet, Vinnova och Örebro Universitet.

I ett betänkande från 2014 lägger Digitaliseringskommissionen fram ett antal förslag som ligger i linje med det som många efterlyser som delar i en nationell it-strategi. Kommissionen vill bland annat ha in digital kompetens som en basfärdighet i läroplanerna för grund- och gymnasieskolan, låta eleverna ta del av nätbaserad undervisning, satsa nationellt på att lyfta lärarnas och rektorernas digitala kompetens, få in digital kompetens i lärarutbildningen och satsa på forskning kring it och lärande. Kommissionen bedömer också att ett ökat statligt engagemang på nationell nivå som komplement till huvudmännens ansvar är ”väsentligt för att skapa nationell överblick som bland annat bidrar till effektiv kunskaps- och erfarenhetsspridning”.