Danmark visar vägen

Skolverket väntar på uppdrag
Danmark arbetar sedan 2012 efter en nationell it-strategi för skolan som många ser som en förebild för Sverige. Staten har avsatt en halv miljard danska kronor till strategin, som ska vara genomförd 2017 och den består av fyra huvudingredienser. För det första handlar det om att bygga upp en infrastruktur av hårdvara, trådlösa nät och digitala verktyg i alla skolor.

För det andra vill man skapa en marknad för digitala läromedel genom att stötta skolorna med halva inköpskostnaden under förutsättning att läromedlen bland annat är webbaserade, interaktiva och kopplade till målen i den danska läroplanen. För de tredje har det skapats så kallade demonstrationsskolor som kopplats ihop med lärarutbildning och uppföljande forskning. Och för det fjärde satsar man på att höja lärarnas och skolledarnas kompetens.

Läs mer: ”Programmering i skolan är mer än att koda”

Katarina Lycken Rüter är undervisningsråd på Skolverket och arbetar med frågor kring it i skolan.

– Jag tror det finns jättemycket att lära av det danska exemplet. Och de har också gjort erfarenheter som vi kan dra nytta av inte minst när det gäller kunskapsspridningen. De har arbetat med ett nätverk och demonstrationsskolor men konstaterar själva att de behöver göra mer. Det är oerhört viktigt att inte bara sprida goda exempel utan att också stoppa de dåliga, säger hon.

Frågan är vad en nationell it-strategi då ska innehålla. Katarina Lycken Rüter passar på frågan men konstaterar att Skolverket gärna skulle ta emot ett regeringsuppdrag om att ta fram en it-strategi.

Kompetenslyft

Lärarnas roll förändras
Precis som i den danska strategin är lärarnas digitala kompetens ett av de områden som många vill få upp på nationell nivå.

– Det måste in i lärarutbildningen och i rektorsutbildningen – det är en jättebrist att det inte finns med där i dag, säger Edward Jensinger.

Maria Stockhaus hänvisar till forskaren Martin Tallvid som visat att lärarens roll förändras i en digital miljö.

– Jag tror inte att det finns några som undervisar på lärarutbildningarna som själva klarar att undervisa i en digital miljö i dag och då kan de heller inte undervisa om det, säger hon.

– Då måste vi se till att ta hjälp av de lärare och kommuner som kommit längre.

Läromedel eftersatt

Stora skillnader mellan skolor
Marknaden för digitala läromedel, eller lärresurser som man säger ibland för att tydligare skilja det från traditionella läromedel, är heller inte särskilt utvecklad i Sverige.

Enligt Åsa Steholt Vernersson, ordförande i branschorganisationen Svenska Läromedel och vd på förlaget Gleerups, lägger den svenska skolan i snitt 560 kronor på läromedel per elev och år. Av det går 30 kronor till digitala läromedel. I Danmark läggs betydligt mer på läromedel generellt – 1 500 kronor per elev och år och 500 kronor av det går till digitala läromedel.

– Att vi inte lyft upp det här på nationell nivå i Sverige gör att gapet mellan skolor vidgats ytterligare. En del kommuner har kommit jättelångt medan det finns en stor okunskap om hur lärande går till i andra kommuner där man har inställningen att allt finns på nätet och det kan barnen hitta själva, säger hon.

– Men det kan inte ersätta kvalitetssäkrade läromedel som är kopplade till läroplanen.

Edward Jensinger tycker att vi ska följa det danska exemplet.

– Miljonerna de lagt på digitala läromedel har skapat en oerhört gynnsam utveckling och jag tror det skulle sätta fart på skolorna att få det stödet. Inte minst skulle det skapa ett incitament för de skolor som inte kommit så långt att öka tempot.

Sätta lägstanivå

... och se till att den efterlevs
Men det allra viktigaste för en nationell it-strategi är att det inte bara är ett antal mål som samlas på ett dokument utan att den faktiskt innehåller tvingande delar anser han.

– Digitala nationella prov kan vara en sådan sak. För effekten av det är ju att det krävs bättre tillgång till digitala verktyg i skolan än i dag. För att alla i årskurs två på en skola ska kunna skriva provet samtidigt krävs burkar helt enkelt, säger Edward Jensinger.

– Och jag tror att man behöver sätta upp en lägsta nivå för vad skolorna måste kunna erbjuda i form av digitala verktyg.

Det kräver i sin tur att Skolinspektionen får muskler att granska efterlevnaden för det får inte bli som med skolbiblioteken varnar han.

– Visst, det är obligatoriskt med skolbibliotek och en del är fantastiska. Men andra skolor har en bokhylla i ett hörn som inte påverkar någon. Det ska inte vara möjligt att genomföra digitaliseringen med vänsterhanden på det viset.

Sida 2 / 2

Innehållsförteckning

Fakta

Nationellt forum för skolans digitalisering har i vår tagit fram ett förslag till en nationell it-strategi för skolans digitalisering. Där lyfts fyra områden där det behövs ett strategiskt ledarskap fram: 
- Elevernas lärande och användning
- Professionens praktik och kompetens
- Infrastruktur och resurser
- Skolans ledarskap och styrning

Ett antal initativ från statens sida föreslås, bland annat att:
- Stimulera utvecklingen av digitala lärresurser
- Främja forskning för att öka kunskapen om digitaliseringens effekter
- Intensifiera arbetet med att ta fram digitala bedömningsstöd och nationella prov.
- Stärka lärarnas kompetens att undervisa i en digitaliserad skola genom att bland annat sprida goda exempel
- Stimulera pedogisk innovation och kollegialt lärande
- Se över den digitala kompetensn i lärarutbildningarna
- Främja en jämlik och god tillgång till infrastruktur och digitala läromedel i alla skolor
- Stimulera och bidra till en utveckling av standarder, elektroniska
legitimationer och federationer som gör systemen mer lättillgängliga
- Stärka skolhuvudmännens beställarkompetens när det gäller digitala system, verktyg och lärresurser
- Stimulera utveckling av sökverktyg för webbaserade, öppna, digitala lärresurser

I Nationellt forum för skolans digitalisering ingår bland annat:
Friskolornas Riksförbund, Föreningen Sveriges Skolchefer, Idéburna Skolors Riksförbund, IT & Telekomföretagen, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Näringsdepartementet, Riksarkivet/Digisam
Skolledarförbundet, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens Medieråd, SVEA – Sveriges elevråd, Sveriges Elevkårer, Sveriges Kommuner och Landsting, UR, Utbildningsdepartementet, Vinnova och Örebro Universitet.

I ett betänkande från 2014 lägger Digitaliseringskommissionen fram ett antal förslag som ligger i linje med det som många efterlyser som delar i en nationell it-strategi. Kommissionen vill bland annat ha in digital kompetens som en basfärdighet i läroplanerna för grund- och gymnasieskolan, låta eleverna ta del av nätbaserad undervisning, satsa nationellt på att lyfta lärarnas och rektorernas digitala kompetens, få in digital kompetens i lärarutbildningen och satsa på forskning kring it och lärande. Kommissionen bedömer också att ett ökat statligt engagemang på nationell nivå som komplement till huvudmännens ansvar är ”väsentligt för att skapa nationell överblick som bland annat bidrar till effektiv kunskaps- och erfarenhetsspridning”.