bankhaveri

Midsommarafton 2015, den sista sillen och jordgubbarna ska inhandlas. Men icke, köpet går inte att genomföra. Ett haveri hos Skandiabanken gjorde att vissa av deras kunder inte kunde använda sina kort under midsommarafton. Förra veckan drabbades kunder hos Handelsbanken av liknande problem. Swedbank har även de haft återkommande problem sedan jättehaveriet våren 2014.

Faktum är att bankkunder drabbats av olika bankhaverier vid minst tio olika tillfällen under våren och sommaren, visar en djupdykning i nyhetsarkiven. Pengarna finns där, men kunderna kommer inte åt dem. Allt som oftast stavas orsaken "tekniska problem".

Läs mer: Varför låter Swedbank det hända igen och igen?

Bankhaverier är dessvärre något som vi får lära oss leva med, tror säkerhetsexperten Fredrik Ljunggren.

– Det handlar om gamla system som ska konsolideras in i nya stora system, det tar tid och kostar pengar. Det är en mognadsprocess och jag tror inte att vi kommer se några drastiska förändringar inom överskådlig tid. Jag är helt övertygad om att vi inte sett slutet på den här typen av haverier, säger han

Under en längre tid har det pågått, vad han kallar, en konsolideringstrend. Bankerna har gått från att använda stordatorer, till tusentals persondatorer och nu till datormoln eller servermoln.

– Men man lägger alla ägg i samma korg, så när man uppdaterar en viktig programkomponent riskerar allting att haverera: kortbetalning, appar, internetbanken. Min uppfattning är att det är den här trenden som ligger bakom haverierna. Man förlitar sig på en rad komplexa samverkande system med lagringslösningar, virtualiseringslager, bladservrar och nätverk, vanligen inköpta från flera olika leverantör, säger Fredrik Ljunggren som jobbar på it-säkerhetsföretaget Kirei.

Fredrik Ljunggren
Fredrik Ljunggren, säkerhetsexpert på Kirei.

De haverier som rapporterats om den senaste tiden har i de allra flesta fall inneburit att kunderna inte kommit åt sina pengar. Inga pengar har försvunnit, men det är nog så besvärande för människor att inte kunna betala en faktura eller maten i butiken.

Sida 1 / 2

Innehållsförteckning