MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som ansvarar för Rakelnätet har själva i dag runt 600 Rakelmobiler som ska användas operativt i beredskapsarbetet och som kostar flera miljoner kronor per år.
Personal som CS talat med är mycket kritisk till hur MSB hanterar mobilerna och säger att väldigt få av dem faktiskt används.
– Många ligger i skåp och är urladdade. Det finns folk som haft dem i två år och aldrig använt dem. Om det är tänkt att de ska funka i kris bör de väl användas i vardagen också, annars blir det ju bara ett sidosystem.
Läs mer: PTS säger nej till "blåljusnät"
Den årliga abonnemangskostnaden ligger på dryga sex miljoner kronor.
– Det upprör mig mest – att det läggs så mycket på något som inte används. Tänk dig att du gått till en räddningstjänst någonstans ute i landet och bett dem betala sex miljoner om året och de hade satt i halsen. Och då är det ändå de som verkligen använder Rakel, säger en medarbetare.
Cecilia Looström som är avdelningschef på Avdelningen för utveckling beredskap känner inte igen den bilden.
– Det är svårt att förhålla sig till någon som anonymt tycker saker, men det är ingen som tagit upp med mig att de har Rakelmobiler som ligger och är urladdade, säger hon.
Hon framhåller också att myndigheten betalar ett fast pris för sina Rakelmobiler, en kostnad som fastställs av regeringen.
– Den kostnaden är inte relaterad till antalet utan det handlar om att vi löser ett uppdrag. Men självklart ska vi se till att det inte finns onödigt många även om det inte är en extra kostnad
Läs mer: Redan pensionsdags för Rakel
Samtidigt är det inte nödvändigtvis så att alla myndighetens mobiler måste användas flitigt framhåller hon.
– Det kan vara så att det behövs fler än de som används regelbundet i vårt operativa uppdrag. Det kan behövas fler i vissa situationer, men givetvis ser vi över vårt eget innehav så att det är effektivt.
Är inte risken att de som inte använder sina Rakelmobiler glömmer bort hur man gör?
– Jo, det finns ett värde för dem som inte ingår i beredskapsorganisation att ha en baskunskap om Rakelanvändandet.
Det pågår också ett arbete internt med att förbättra hanteringen. I början av året gjordes en förstudie där det slogs fast att det saknas styrdokument för både användningen och förvaltningen av myndighetens Rakelmobiler.
– Ja, vi jobbar internt med att bringa bättre ordning i hanteringen och samordningen. Det är ett ständigt förbättringsarbete, säger Cecilia Looström.
I en intern förstudie som myndigheten genomförde i våras framgår det att MSB behöver styra upp hanteringen av mobilerna.
Det saknas styrdokument för både användningen och förvaltningen av dem. Det handlar också om att se till att användarna följer säkerhetskraven och att stötta dem med hanteringen.
Utredaren efterlyser ett register som innehåller uppgifter om samtliga Rakelmobiler vad avser användare, inköpsdatum, programversion och så vidare. Det konstateras också att det inte gjorts någon analys över hela behovet på myndigheten.
