När libyerna lämnade huset och låste dörren stack Mohammad Al Balout snabbt in på toaletten för att vara i fred. Han och övriga i huset, män, kvinnor och barn från hans hemland Syrien och andra krigshärjade länder hade precis fått besked om att båten de skulle fly med till Italien skulle avgå på natten.
Inne på toaletten paketerade han noga sin dator. Med 50 varv gladpack och tejp runt skarvar och kanter skulle han lyckas få med sig den till Europa. Den skulle ge honom en bättre chans från start i det land han siktade mot – Sverige.
Datorn, en Dell i7, var helt nyköpt och han skulle inte ha råd att köpa ny, eftersom varenda dollar skulle gå till flykten: 2 000 dollar för båtfärden. 1 000 dollar för smugglingen genom Europa. Eller det dubbla, för han skulle betala även för sin lillebror.
– Min dator har ett arabiskt tangentbord, och jag tänkte att det måste jag ha, annars klarar jag mig inte, säger Mohammad Al Balout och visar upp tangentbordet.
– Och jag är glad att jag fick med den, för jag har verkligen inte råd att köpa en likadan nu, säger han.
Läs mer: Här är den hemliga ledningscentralen där Migrationsverket håller koll på flyktingströmmarna
Klädd i träningsbyxor, munkjacka och jacka stoppade han ned datorn innanför byxlinningen. Hans bror tog nätkabeln. I skydd av mörker borde det kunna gå. Han skulle ta med sig datorn trots att det är förenat med livsfara om människosmugglarna upptäcker det. Smugglarna var tydliga med att ingen fick bära något, bara kläderna på kroppen var okej.
– Om de kom på mig med datorn, så skulle jag slänga den i havet utan att tveka. Jag skulle aldrig någonsin bråka över en dator i ett sådant läge, säger Mohammad Al Balout som i dag bor i Malmö sedan drygt ett år tillbaka.
Han flydde till Libyen från Syrien 2013, inte långt efter att hans pappa hade mördats av en grupp soldater. Då jobbade han som tv-journalist, och lyckades få anställning som det även i Libyen. Men efter ett och halvt år blir tillvaron i landet mer trängd och mer kaotisk. Han bestämmer sig för att fly till ett land utan krig och kaos, ihop med en kompis och sin lillebror.
– När vi kom till stranden skulle vi vada ut till flera gummibåtar, som markerades genom en person som tände och släckte en ficklampa.
Havsnivån stod upp till midjan innan han nådde båten, och Mohammad tänkte att datorn förmodligen inte pallade vattnet. Men det var knappast läge att dumpa den när flykten var igång och människosmugglarna hetsade dem att skynda på.
Gummibåtarna åkte vidare till en fiskebåt, där alla gick ombord och packades som sillar i sittande ställning på golvet. När smugglarna gett sig av, de försvann på snabba båtar så småningom, vågade Mohammad ta fram sin dator och stoppa ned den i en plastpåse.
Det var maj 2014 och gynnsamma förhållanden. Enligt statistik från Internationella migrationsorganisationen har i år, fram till början av september, över 2 630 migranter dött eller rapporterats saknade på just den här farleden Libyen-Europa. Mohammad visste att det var en livsfarlig färd, och att två båtar bara några dagar tidigare hade sjunkit.