Vet du vad en räknesnurra är? Nej, inte sådana på webben där du kan räkna ut din pension eller så. Utan de analoga, finmekaniska beräkningsmaskiner som användes för att göra stora beräkningar innan datorerna tog över under 60-talet.

Det var inte bara räknesnurrornas jobb som togs över av datorerna utan också papperslådornas och pärmarnas jobb försvann när de stora administrativa systemen lanserades på allvar under 70-talet.

Nu står vi inför nästa tekniska revolution – internet of things, robotar och big data-analyser kan revolutionera våra liv på sätt som vi ännu inte kan greppa.

Läs mer: Myndigheterna ska lära sig att kommunicera digitalt

En som varit med hela vägen är Nils Knutsson, senior rådgivare på Tieto, som följt it-utvecklingen i kommunerna i nästan hela sitt liv. Från barndomens möten med räknesnurrorna på parkkontoret i Örebro där hans pappa var stadsträdgårdsmästare och sedan genom sitt yrkesverksamma liv.

Nils Knutsson
Nils Knutsson, Tieto.

När datoriseringen tog fart fanns en stark politisk vilja att hänga på utvecklingen ute i kommunerna konstaterar han.

– Det fanns en pinojäranda och man ville gärna ligga i framkant.

Han berättar om när han arbetade i Falun.

– Det hade precis kommit ett nytt lönesystem från det som då hette Kommundata och grannkommunen Sandviken hade fått bli pilotkommun. Det upprörde politikerna i Falun så att de skrev brev till Kommundata och krävde att också få vara pilotkommun. Då var det lättsålt.

De som arbetade på fältet var inte alltid lika lättflörtade. När förskolornas ansökningar fördes in i datorsystemen så var det många av dem som skötte dem som behöll det manuella systemet som man använt tidigare – papperslådor fyllda med ansökningar – och använde det parallellt.

– De litade helt enkelt inte på systemet, säger Nils Knutsson.

– Medan vi hade räknat på hur mycket snabbare en ledig plats kunde fyllas och kunde peka på stora tidsvinster.

Sida 1 / 2

Innehållsförteckning

Fakta

I en ny bok, Från räknesnurra till dataplatta, som ges ut av Institutet för informationsteknologi beskriver Nils Knutsson kommunernas it-utveckling under 60 år. Här är den i korthet.

Före 1960 sköttes den kommunala administrationen framför allt av räknesnurror och bokföringsmaskiner. På många håll levde de kvar ända in på 70-talet.

60-talet: I mitten av 60-talet togs de första stegen mot datorisering. 1968 skapades Kommundata, en gemensam så kallad ADB-organisation för alla kommuner.

70-talet: Stordatorerna dominerade och informationen matades in med hjälp av hålkortsremsor som stansades ut. Under de 25 första åren med datorer var stansoperatörer den helt dominerande delen av kommunernas it-personal. Lönesystem, ekonomisystem, system för debiteringsrutiner, bostadstillägg, bidragsförskott och liknande datoriserades på bred front. Kommundata dominerade scenen – 267 av de då 277 kommunerna använde sig av dem.

80-talet: Nu tas steget från stordatorer och hålkort till terminaler och persondatorer. Allt fler fackförvaltningar får sina egna system. Och nu börjar man tala om it i skolan – datasalar byggs upp och den specialdesignade skoldatorn Compis introduceras. Nya leverantörer vid sidan av Kommundata börjar komma in. Kommunerna tar i allt större omfattning hem sin datordrift i egen regi.

90-talet: Efter 26 år säljs så det kommunalägda bolaget Kommundata ut 1994. Efter ett antal turer landar verksamheten 1999 i det som i dag är Tieto. Internet gör entré och blir en ny kanal in till kommunen via de nya hemsidorna. It-miljön i kommunerna är inte längre standardiserad utan är komplex och ser olika ut överallt. Stadsnäten byggs upp – mellan 1994 och 2000 investeras 30 miljarder kronor i den nya infrastrukturen.

00-talet: Tekniken tar flera språng framåt när smarttelefonerna letar sig in i den kommunala verksamheten. E-tjänstplattformar byggs upp och sociala medier blir en del av kommunikationen utåt. Skolorna står i fokus igen – men nu handlar det inte om datasalar utan om satsningar på egna datorer till elever och lärare. It-infrastrukturen blir mer standardiserad igen med fokus på Microsoftmiljöer.