Nej, it och lärande är absolut inte något som behöver singlas ut som något eget ämne. Men fortfarande finns det ett behov av att diskutera det mer anser Elza Dunkels som forskar om unga och internet på Umeå universitet, som var en av talarna på Skolforum på Stockholmsmässan.
– På 90-talet sas det ofta att vi inte skulle göra det till något speciellt – vi har ju ingen pennträning så varför ska vi prata om it på det sättet. Men faktum är att vi fortfarande inte är framme så vi kan inte släppa det helt, säger hon.
Däremot går det inte att peka ut enskilda experter som vet allt om it och lärande.
Enkät: Tycker du att skolans digitalisering är en viktig fråga?
– Det finns inga experter på helheten utan bara experter på olika delar av det. Och där kan eleverna också vara experter när det gäller hur deras egen datoranvändning ser ut.
Problemet är att vi ofta börjar i fel ände – att de frågor vi ställer har fel utgångspunkt. Som exempel berättar hon en anekdot om när flygpionjärerna bröderna Wright just lyckats med en svår flygfärd och fick frågan hur det skulle stötta järnvägens utveckling. Den som ställde frågan kunde inte lösgöra sig från sin bild av hur infrastrukturen i samhället såg ut och tänka bredare.
– Han hade kunnat fråga hur det skulle förbättra kommunikationen mellan människor men satt fast i sin samtid. Och vi är också delvis fast, säger Elza Dunkels.
Hon anser att vi sysselsatt oss alltför länge med frågan om lärandet blir bättre med it och letat belägg för att se om det är så.
– Det talas gärna om försiktighetsprincipen att man måste vara helt säker på att det funkar annars måste man backa. Men när det gäller lärandet är det stadiet passerat för länge sedan, säger hon.
– Vi vet att it, internet och sociala medier finns överallt i samhället. Nu handlar det om att skolan förhåller sig till det. Det är upp till pedagogerna att använda verktygen så det blir bra.
Läs mer: Regeringen vill ha in programmering på schemat i grundskolan
Försiktigheten handlar inte om att undvika de digitala verktygen.
– Vi ska vara försiktiga på så sätt att inga barn hamnar utanför. Det måste vara skolans ansvar av både rättviseskäl och fördelningsskäl.
Elza Dunkels tycker att vi är oskolade i att ha ett förhållningssätt som välkomnar förändring.
– I stället ser vi det ofta som problem, något man ska lösa. Oj, hur gör vi nu. Så tänker vi ju inte på det om vi skaffar en hundvalp. Jag tycker vi ska tänka på lärmiljöer som vi tänker på en valp – och förväntansfullt fråga vad händer nästa år? Vad kommer för ny app då?
Samtidigt finns det ett pris när saker förändras, det finns saker som faller bort och försvinner.
– En viss matematikförståelse kan ha försvunnit när vi lämnade räknestickan för miniräknaren till exempel. Men vi måste se sådant som acceptabla förluster. När vi lärde oss läsa böcker slutade vi att lära oss långa berättelser utantill. Ändå är det inget vi saknar i dag. Jag tror att acceptabel förlust är ett viktigt begrepp att ha med sig, säger Elza Dunkels.
