Roboten Furhat blinkar tillitsfullt mot mig under sin pälsmössa. Minspelet skiftar och blicken fästs på den person som roboten för tillfället talar med. Huvudet har ingen kropp, för Furhat ska inte lyfta, bära eller kasta saker. Det är en social robot vars uppgift är att interagera med människor på ett bra sätt. Och snart ska hen få ett av sina första större uppdrag och ge sig in i skolvärlden.
– Vi ska placera ut hen på två skolor, Fryshusets gymnasium och Kunskapsskolans resursskola i Hägersten, säger Preben Wik.
Roboten har tagits fram av tre forskare på KTH och Preben Wik, som själv också har en bakgund som forskare, har kommit in som vd för det startupbolag som knoppats av för att bygga upp en affär runt den. Projektet är sponsrat av Vinnova och sträcker sig ett och ett halvt år framåt.
Läs också: Gartner varnar för robot-apokalyps
Tanken är att se om roboten kan vara en pedagogisk tillgång i skolan – ett stöd för inlärning och ett bollplank vid läxläsningen. Det finns en del studier som stöder den tanken, bland annat har Furhat-gruppen själv testat genom att låta några personer lära sig ett antal ord på ryska. En grupp fick instruktioner enbart via en röst. En andra grupp fick till stöd ett virtuellt 3d-ansikte på en datorskärm och den tredje gruppen fick sina instruktioner från Furhat.
– Det är ingen stor studie men vi kunde se att det skilde sig mellan grupperna så att inlärningen gick lite bättre för varje steg, säger Preben Wik.
En annan tanke som finns med i projektet är att prova om inte roboten Furhat kan fungera lite extra bra som stöd för barn som har diagnoser inom autismspektrat.
– Lärare som arbetar med den gruppen av elever har fört fram det till oss. Ännu vet vi ju inte om det är så, säger han.
– Men kanske kan det vara så att Furhat passar extra bra för de elever som har svårt att hantera saker som inte är förutsägbara – robotar är förutsägbara. Och samtidigt finns ändå den sociala interaktionen.
Läs också: Nej, än har robotarna inte knuffat ut mänsklig arbetskraft
Kunskapsskolans resursskola är just en skola för barn med särskilda behov och även på Fryshuset finns klasser för elever med autismdiagnoser. Men där finns också en annan grupp elever som kan få lite extra nytta av Furhat.
– De har elever som har lite extra inriktning på programmering på sitt naturvetenskapliga program och tanken är att involvera dem i att utveckla Furhat, säger Preben Wik.
Och dessutom finns en grupp nyanlända på Fryshusets gymnasium och där hoppas man kunna använda roboten för språkinlärning.
– Hela tanken är också att vi arbetar nära tillsammans med lärare och elever under projektets gång för att finslipa Furhat för skolan.
Och att programmera sociala robotar är något annat än att utveckla spel.
– Vi kallar det kognitiv programmering och det kommer att vara en viktig kompetens i takt med att robotar blir allt vanligare i samhället.
För att Furhat ska få en fungerande mimik sitter det en liten projektor inne i huvudet. Den projicerar ansiktsuttrycken på en ansiktsmask som sätts på. För närvarande finns två olika ansiktsmasker – en som ser ut som en vanlig människa och en som är mer mangainspirerad. Taligenkänning och talsyntes används för att robothuvudet ska kunna tala. I dag klarar den svenska och engelska men i framtiden kan fler språk läggas på.
