I mer än 25 år har Sverige tvekat inför att börja låta digitala uppgifter avgöra var markgränser går istället för fysiska markeringar. Men nu har näringsdepartementet till sist gett Lantmäteriet i uppdrag att utreda frågan, och på myndigheten är man hoppfull om att förslaget kommer att bli verklighet.
– Vi kan inte skjuta det framför oss längre, säger Roger Ekman som är strategisk rådgivare på Lantmäteriet.
– Vi har haft en enormt kraftfull teknisk utveckling och digitaliseringen som sker inom alla möjliga områden gör att vi har bättre förutsättningar idag än för 10-20 år sedan.
Läs också: Hur e-läget med statens digitala tjänster? Computer Sweden reder ut
Koordinatbestämda gränser innebär helt enkelt att fastighetsgränser börjar dras och bestämmas digitalt istället för med fysiska gränsmarkeringar. Det skulle innebära en enorm vinst för samhället, både i reda pengar och i medborgarnas delaktighet menar Roger Ekman.
– I dag går en stor del av vårt arbete ut på att åka och mäta gamla gränser. Kan vi göra det från kontoret sparar vi tusentals kronor i varje ärende, säger han.
Men minst lika viktigt är att markägarna själva kan gå ut och mäta upp och kontrollera gränsdragningen. De behöver inte förlita sig på att fysiska objekt står kvar, eller att en lantmätare kommer ut och tolkar gamla kartor.
Det vore inte minst nyttigt för grannsämjan. Två tvistande markägare kan mäta in den exakta gränsen med en gps – och inom kort blir det ännu lättare.
– En nyckel i det här är att gps:erna i våra mobiltelefoner har alldeles för dålig precision just nu. Men den dag de kan ange en punkt inom någon decimeter kan vem som helst se var gränserna går, säger Roger Ekman.
Utredning påbörjas nästa år, och presenteras i mars 2017, men det är inte helt lätt att införa ett helt digitalt system – därav har beslutet också dragit ut på tiden. Den stora utmaningen är att komma på vad man ska göra av alla befintliga gränser. Ska de mätas om? Kan man digitalisera kartorna på ett bra sätt?
Läs också: Myndigheterna slarvar med öppna data - har inte koll på lagen
Det blir de frågorna som Lantmäteriet måste besvara, och de är viktigare än vilken teknisk lösning som ska användas.
– Det vi inte ser som realistiskt är att åka ut och mäta in alla gamla gränspunkter på plats. Det tar så lång tid att det är ointressant. Vi har redan idag digitaliserat gränspunkter från gamla kartor, men får ofta ganska dålig precision, säger Roger Ekman.
Det finns olika lösningar internationellt. I Finland har man samarbetat med markägarna och använt en slags crowdsourcing. Österrike har haft koordinatbestämda gränser sedan 1969, men för bara in nya gränsdragningar i systemet – därför är det fortfarande bara runt en femtedel av markgränserna som är digitala.
Roger Ekman tror att det kan ta tid innan vi har lämnat det gamla systemet helt bakom oss. Men han hoppas att vi gradvis kan digitalisera gränserna, exempelvis kan man börja i tätbebyggda områden eftersom det finns mycket tydligare och mer uppdaterade gränser där.
– Vi kan börja dra nytta av det här internt redan inom något år. Men innan vi kan säga att alla gränser bestäms av koordinater är det minst fem, och kanske bortåt tio år bort. Det krävs mycket utveckling, forskning och lagutveckling innan vi helt kan släppa de fysiska gränsmärkena, säger Roger Ekman.
