En enkel papperslapp för begäran om abonnentuppgifter har lett till en diskussion om svensk lag och vilka regler som egentligen ska tillämpas: ett beslut från EU-domstolen eller svenska lagen om elektronisk kommunikation. I respektive ringhörna står polisen och operatören Bahnhof, en inte helt okänd debattör när det kommer till datalagring.
Våren 2014 ogiltigförklarade EU-domstolen det då rådande datalagringsdirektivet, det som innebär att telefon- och internetoperatörer ska lagra trafikdata i ett halvår. Utredningen som följde slog dock fast att den svenska lagen fanns kvar. Och nu kan man säga att Bahnhof tagit fajten till nästa rond. Detta genom att erbjuda polisen en blankett där det tydligt framgår om misstankarna rör allvarliga brott eller ej.
– Detta gör vi för att vi vill säkerställa att uppgifterna bara gäller allvarliga brott och inget annat. Vi lämnar ut kunduppgifter till polisen om misstankarna gäller allvarliga brott. Enligt ett beslut i EU-domstolen i april förra året är det visserligen okej med datalagring, men det måste stå i proportion till misstankarna. Det måste vara ett allvarligt brott och det måste prövas innan. Det sker inte i Sverige i dag, säger Jon Karlung, vd på Bahnhof.
Läs också: Hård kritik mot utredning om datalagring - "viftar undan integritetsfrågorna"
På blanketten som Bahnhof erbjuder kan myndigheten som begär ut uppgifterna kryssa i en ja- eller en nej-ruta. Är brottet allvarligt, som det anges i rättegångsbalkens 27:e kapitel paragraf 19? Om ja, så lämnas uppgifterna ut, om nej: begäran behandlas inte.
– Vår uppfattning vilar på beslutet i EU-domstolen och att den står över lagen om elektronisk kommunikation, säger Jon Karlung.
Häri ligger tvistefrågan. För enligt polisen finns ingenting i lagen som stöder kraven som ställs i blanketten. Inte heller att det finns något som säger att svensk lag inte skulle gälla.
– Vi tillämpar svensk lag, Bahnhof gör något annat. Abonnentuppgifter ska lämnas till myndighet om myndigheten ska ingripa mot ett brott. När det gäller beslutet i EU-domstolen gjordes en utredning och den sa att svensk lag gäller tills något annat sagts, säger Anders Ahlqvist, verksamhetsspecialist på Nationellt it-brottscentrum.
Läs också: Bahnhof tar striden om datalagringen till EU-kommissionen
Utredningen som kom i mars fick mycket kritik. En partsinlaga sa Advokatsamfundet, en åsikt som även Jon Karlung delar.
– Ja, det är ett rent beställningsjobb som togs fram av en enmansutredare, Sten Heckscher. Han kom fram till exakt det som regeringen ville att han skulle komma fram till. Jag kan inte se att hans papper står över EU-domstolen.
Bahnhof menar att knäckfrågan handlar om huruvida det rör sig om ett allvarligt brott eller inte. En fråga som inte är upp till dem att avgöra, den bedömningen ska göras av polis och rättsväsende. Om misstankarna inte gäller ett allvarligt brott, ett brott som kan ge minst sex månader i fängelse, vägrar de att lämna ut uppgifterna. Anders Ahlqvist säger att misstankarna enbart behöver gälla brottslighet, punkt.
– Knäckfrågan för oss är en annan. I min värld gäller svensk lag i Sverige. Jag kan inte välja att följa det som behagar mig, säger Anders Ahlqvist.
Läs också: Bahnhofs märkning ska hålla NSA borta
Anders Ahlqvist säger att polisen har ett ärende där de begärt ut uppgifter från Bahnhof men inte fått dem. Det gäller ett fall av sexuellt utnyttjande av barn. Polisen har skickat in en överklagan till tillsynsmyndigheten, Post- och telestyrelsen, men inte fått svar än.
– Vi skickade in ärendet i oktober men har fortfarande inte fått något formellt svar. Generellt sett tar det lång tid hos PTS, men en tillsynsmyndighet som inte hanterar en sån fråga skyndsamt det är … det är märkligt att det ska ta två månader att avgöra om lagen om elektronisk övervakning är tillämplig eller inte, säger han.
Ett ärende där Tele2 och PTS står som parter ligger just nu hos kammarrätten som i sin tur begärt in ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Frågan gäller om operatören måste lagra uppgifter om datatrafik, trots ogiltigförklarandet av datalagringsdirektivet. Ett besked därifrån väntas under nästa år.
