I oktober skickade polisen in ett ärende till PTS. Polisen hade begärt ut abonnentuppgifter från operatören Bahnhof i ett fall som rörde sexuellt utnyttjande av barn. Bahnhof ville inte lämna ut uppgifterna och nu ligger det hela hos PTS. Anders Ahlqvist på polisen säger i en intervju med ComputerSweden att han tycker att det är märkligt att det ska behöva ta sådan lång tid.
– Självklart har vi förståelse för att polisen har ett genuint behov av den här informationen. Men vi har krav på oss att ha ett gediget underlag innan vi fattar beslut, säger Staffan Lindmark på Post- och telestyrelsen.
Läs också: Nytt bråk mellan Bahnhof och polisen om datalagrade kunduppgifter
Arbetet med ärendet pågår just nu på myndigheten. Staffan Lindmark säger att de för en kontinuerlig dialog med polisen och fick senast i fredags in kompletterande handlingar som begärts. Han säger att de olika verksamheterna skiljer sig åt och att polisen är mer operativt inriktad. PTS utreder ärendet internt innan de tar ett steg utåt.
– Om en operatör vägrat att lämna ut uppgifter är det något som vi får se på i en kommande tillsyn. Någon sådan är inte inledd än. Lagreglerna om utlämning av abonnemangsuppgifter är tydliga, rör det misstanke om brott ska operatörerna lämna ut uppgifterna. Lägger man in egna kriterier i brottsskalan har vi möjlighet att agera i vår tillsyn, säger han.
Diskussionerna mellan polisen och Bahnhof har kommit att handla om vilken lagstiftning som ska tillämpas. Staffan Lindmark säger att det är viktigt att skilja på två saker: skyldigheten att lagra data och skyldigheten att lämna ut data på polisens begäran. När EU-domstolen underkände datalagringsdirektivet i april 2014 var det datalagringen som det gällde, inte utlämning. Datalagringen ansågs inte leva upp till EU:s grundlagar.
Läs också: Bahnhof tar striden om datalagringen till EU-kommissionen
– Användningen av data vägdes in i domstolens bedömning, de saknade bland annat kriterier för när och hur uppgifterna fick användas. Men frågan gällde lagring, säger Staffan Lindmark.
Hur Bahnhof tolkar beslutet och EU:s regler vill han inte spekulera i utan konstaterar bara att de gör en annan tolkning.
– Den frågan som är aktuell nu gäller abonnemangsuppgifter, alltså vem som har ett visst telefonnummer eller ip-nummer. Uppgifter som kan leda till att en person identifieras. Och där finns sedan länge regler och kriteriet är att det ska röra sig om ett brott. En bedömning som polisen gör, till skillnad från utlämning av trafikuppgifter där det krävs ett domstolsbeslut, säger han.
