Avancerad teknik bakom den svenska superkanonen

Ritning

Det viktigaste du bör få ut av ritningen är att enheten för tröghetsnavigering sitter på eldrörets infästning. Det som är intressant vid skjutningen är var fordonet finns och vartåt eldröret pekar. Hur resten av fordonet står är tämligen ointressant. Med koordinattransformation kan man givetvis räkna fram fordonets position och riktning också.

Eldröret kan bli rejält högt när det pekar 70 grader uppåt, dryga tio meter. När man har skjutit en stund blir det varmt och syns med värmekamera. Då fäller man ned det och döljer det inuti ett eldrörsskydd (termiskt skydd) och smiter sin väg. Se mera om stealth, nedan.

Ombordsystemet

Datorsystemet ombord är uppbyggt med ett antal datorer och bildskärmar för styrning, samt ett antal sensorer för att samla in data och ställdon för att effektuera kommandon. Det mesta kommunicerar via Ethernet, men olika delsystem ute i fordonet sitter på CAN-bussar eller RS-422. Det spelar dock mindre roll för översikten.

Datorsystemet ombord är tämligen konventionellt. Var arbetsstation har sin bakomloggande grafikdator kallad Athena, som hämtar data från den centrala servern Atlas och visar på det grafiska gränssnittet. All ballistik och andra uppgifter för systemet sköts av Atlas, som också har en gateway (visas ej i bild) mot CAN-bussarna genom vilken order går till all mekanisk styrning och riktning. Systemet har en stor mängd sensorer som matar data åt motsatt håll, vilket behövs för att Atlas ska kunna ta riktiga beslut. Operatörerna tar tämligen få beslut och det mesta sköts med tryck på softkeys utmed bildskärmarnas kanter. RWS-systemet har en egen arbetsstation och en joystick som används för riktning, men kan också användas automatiskt av Atlas för att mäta in fritt skjutområde framåt.

Radiokommunikation med BMS sköts via en krypterad radiolänk. I Sverige skyddas systemet dessutom av en brandvägg, en Tutus Färist, som den mesta annan svensk militär nätverksansluten utrustning.

Bland sensorerna finner vi en som mäter kruttemperaturen. Krut bär sig olika åt beroende på temperatur, så för att kunna beräkna en korrekt projektilbana måste man veta temperaturen, och därmed kunna kompensera för krutets temperatur.

Läs också: Tiger – den hemliga svenska telefonen som är omöjlig att avlyssna

Ovanpå kanonen sitter V0-radarn (V-noll) som mäter utgångshastigheten. Inte för att man kan göra något åt det, men data kan användas för att justera nästa skott.

PIK-systemet (Platform Integration Kit) från Orbital ATK Defense Systems lämnar information och laddström induktivt till bland annat Excalibur-granaten, som i sin tur utvecklats av Raytheon och Bofors. PIK är en del av ett större system, kallat EPIAFS (Enhanced Portable Inductive Artillery Fuze Setter). Att kommunicera med intelligenta granater är en hel värld för sig. Se länk på slutet.

Hydraulsystemet skiljer sig inte från något annat arbetsfordon. Hydraulpumpen sitter på motoraxeln och oljan styrs med magnetventiler, som får manövrera hydraulcylindrar. Hydraulerna återkopplas med både encodrar och induktiva givare, men den slutliga återkopplingen av att eldröret står rätt, sker med utdata från enheten för tröghetsnavigering som sitter på eldröret.

Operatörsplatser

Fordonet hanteras av maximalt fyra personer, nämligen två operatörer och mellan dem chefen, och i framsätet föraren. De har varsin arbetsstation med i stort sett samma funktioner. Skulle exempelvis en skärm gå sönder kan dess funktion flyttas till en annan. En femte station hanterar RWS, men den sitter alldeles under en av de övriga och hanteras av en av operatörerna. Riktning och skjutning med RWS sker med en tvåaxlig joystick i bästa hollywoodmodell.

Skärmbilder

Skjutsekvensen börjar med att fordonet måste ställas i rätt position i naturen. Därtill har föraren en elektronisk kartbild.

Den mesta hanteringen sker med softkeys, tangenter runt skärmens kanter, vars innebörd växlar med vilken bild som visas.

Två viktiga knappar är ”Into action” som gör haubitsen stridsklar genom att fälla ned stödbenen. Den andra viktiga knappen är ”Out of action” som fäller upp stödbenen och stuvar eldröret.

När detta är klart växlar skytten till en skärmbild som visar skjutparametrar. Ett fält visar tillåtet skjutområde och i detta finns den bortmaskade horisonten (bergstoppar, träd etc) inlagt. Det är nu upp till skytten att rimlighetskontrollera detta och målkoordinaterna och trycka på knappen ”Fyr”. Sen är jobbet klart. Upp med stödbenen och iväg.