I dag spretar det rejält när det gäller datortäthet och infrastruktur i den svenska skolvärlden. En del ligger långt fram medan andra knappt kommit ur startblocken.
Nu är det hög tid för de kommuner som inte satsat att börja planera för en spurt de närmaste åren. För när den nationella skol-it-strategin är klar senare i vår är likvärdighet en viktig del och då blir det de kommuner som kommit långt som sätter ribban konstaterar Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket och en av dem som arbetar med den tvådelade strategin (gymnasiet får en egen).
Läs också: Här är roboten som ska jobba som extralärare i skolan
– Vi har i uppdrag att säkerställa att strategierna leder till ökad måluppfyllelse och likvärdighet, säger han vid en workshop som samlat personer från skolvärlden, akademin och näringslivet för att få input till strategiarbetet.
– Frågan är på vilken nivå och där är det rätt enkelt – de som kommit längst definierar nivån. Vi kan knappast be dem att backa.
För de kommuner som inte ännu investerat innebär det att de får lov att göra rum i sin budget framöver. Något statligt stöd för att hinna ikapp lär de knappast få.
– Det blir svårt att motivera statsbidrag för det som andra kommuner redan investerat i, säger Peter Karlberg.
Det lär inte finnas tid att gå och dra benen efter sig. Tidsperspektivet för att få de viktiga delarna i de kommande strategierna på plats är satt till 2022.
– Men tidsperspektivet för att få själva tekniken att fungera kan vara kortare än så. Om vi tittar på Sollentuna kommun som är ett gott exempel så ägnade de tre år åt att få rull på allting, både få in tekniken och få med lärarna. Så ungefär så lång tid får man räkna med för att komma upp i fas.
Innebär det att varje gång en kommun gör en satsning digitalt måste de andra också göra det för att hålla jämna steg?
– Nej, så enkelt är det inte. Likvärdighet betyder inte att allt måste vara likadant och vi vill absolut inte hålla tillbaka någon från att satsa, säger han.
Läs också: "Kaplan glömmer bort chefernas roll när offentlig sektor ska digitaliseras"
Samtidigt finns andra aspekter när det gäller likvärdighet att fundera kring framhåller Peter Karlberg.
– Om alla ska ha lika möjlighet att få stöd för sitt lärande betyder ju det att man har fri tillgång till verktyg inte bara i skolan utan också utanför. I den undersökning som Medierådet presenterade nyligen ser vi att socioekonomisk bakgrund fortfarande slår ganska tydligt när det gäller tillgång till digital teknik hemma. Då måste vi fundera på om skolan ska jämna ut även de skillnaderna.
För arbetet framåt är det avgörande att få med sig skolledarna, de måste ha en it-strategisk kompetens. Och det gäller inte bara rektorerna utan utan också utbildningsförvaltningar och lokalpolitiker i nämnderna anser Peter Karlberg.
– Det kräver viss strategisk kompetens och även upphandlingskompetens ute hos huvudmännen.
- Skolverket fick i september i uppdrag av regeringen att ta fram två nationella skol-it-strategier. En för förskola, förskoleklass, grundskola, och fritidshem och en för gymnasieskola, gymnasiesärskola och skolväsendet för vuxna. Den första ska presenteras den 31 mars och den andra den 30 april.
- Skolverket ägnar nu mycket tid åt att samla in synpunkter. Bland annat anordnar Vinnovafinansierade Trippel Helix – Nationell samling för skolans digitalisering tre workshops tillsammans med Swedsoft där Skolverket deltar. Den första, där Peter Karlberg talade, hölls i Stockholm och två återstår, i Göteborg och Lund.
- Användningen av digitala lärresurser, verktyg och arbetssätt i undervisningen för att utveckla och anpassa undervisningen för alla elever.
- Användningen av it som verktyg för skolutveckling och för effektiv administration,
- Vid behov förändringar i läroplaner, kursplaner eller ämnesplaner för att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens och innovativa förmåga, för att förbereda dem för ett aktivt deltagande i ett allt mer teknikorienterat arbets- och samhällsliv och för ett stärkt entreprenöriellt lärande,
- En kritisk, säker och ansvarsfull it-användning hos eleverna,
- Tillgången till digitala lärresurser och verktyg, när det gäller alla grupper av elever, lärare och annan skolpersonal.
I grundskolans strategi ingår dessutom:
- Förändringar i läroplaner och kursplaner för att förstärka och tydliggöra programmering som ett inslag i undervisningen.
I gymnasiets strategi ingår dessutom:
- Samverkan mellan skola och arbetsliv i syfte att säkerställa tillgång till för arbetslivet relevant it-utrustning och digital kompetens.
- Vid behov förändringar i läroplaner och ämnesplaner för att stärka den digitala kompetensen hos eleverna så att den ska motsvara de krav som ställs på arbetsmarknaden och under vidareutbildning.
- Möjlighet att med hjälp av it stimulera elevernas innovativa förmågor, exempelvis nyfikenhet, kreativitet och förmåga att omsätta idéer till handling och andra entreprenöriella kompetenser som efterfrågas i arbetslivet och som underlättar fortsatta studier.
