Redan i höstas stod det klart att tidsplanen för den svenska e-legitimationen knappast skulle hålla. Och eftersom myndigheternas avtal med bankerna om att använda deras lösning, Bank-id, går ut i sommar blev läget akut.
I det läget gick regeringen ut och pekade med hela handen – E-legitimationsnämnden fick i uppdrag att lösa problemet och se till att myndigheterna inte helt skulle stå utan e-legitimation.
Nu är en separat övergångstjänst på plats. Den innebär i praktiken att myndigheterna kan fortsätta använda Bank-id även efter att avtalet löper ut.
Ännu är det inte klart hur länge övergångstjänsten gäller.
– Ett par år skulle jag tro, men vi kan återkomma om det om några veckor. Vi har en dialog med olika myndigheter som pågår, säger Eva Ekenberg, kanslichef på E-legitimationsnämnden.
Varken leverantörer eller myndigheter har anslutit sig till den nya modell för svensk e-legitimation i den takt som nämnden hoppats.
– Vi behöver ha leverantörer in i systemet – både banker och Telia och vi vet inte när de ansöker. Och det tar lång tid att få in andra aktörer i svensk e-legitimation.
Läs också: Floppvarning för den svenska e-legitimationen. ”Säkerheten håller inte.”
Från myndigheternas sida har kritiken mot den svenska e-legitimationsmodellen framför allt handlat om säkerhetsfrågor och om ersättningsmodellen.
Granskningar från MSB och FRA bekräftade i hemligstämplade rapporter att det fanns säkerhetsproblem. Det ska dock ha handlat om risker när en användares dator är infekterad med skadlig kod, id-stöld och omstyrning av utbetalningar, insyn i känslig privat information och risk för att överbelastningsattacker sprider sig till alla myndigheter.
Rapporterna har bland annat lett till att regelverk har uppdaterats men så sent som i höstas litade fortfarande inte alla myndigheter på den tekniska lösningen. Peter Sahlin, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan sa då till CS att det handlade om sättet man byggt på:
– Där finns några kritiska punkter. Det har vi påpekat sedan dag ett.
Själv pekar Eva Ekenberg på ersättningsmodellerna som den kanske största stötestenen.
– Det blir helt enkelt för dyrt för en del myndigheter så vi måste få fram en ny modell som tillgodoser både myndigheter och leverantörer.
Läs också: Hur e-läget med statens digitala tjänster? Computer Sweden reder ut
I det regeringsuppdrag som nämnden fick i höstas ingår det att åter samla alla berörda aktörer till dialog och få förslag till det fortsatta utvecklingsarbetet. Uppdraget ska redovisas i mars.
– Tanken är att se över vilka invändningar som finns. Det är väldigt många parter involverade och då måste alla vara tillräckligt nöjda med lösningen. Nu ska vi verkligen försöka bottna de frågor som lyfts så lösningen stämmer med behoven, säger Eva Ekenberg.
Ni har hållit på i fem år – hur kan det ta sådan tid?
– Det tar tid att förankra ett sådant här regelverk och kraven så att alla tycker att de kan acceptera dem.
Förutom att regeringen gav E-legitimationsnämnden i uppdrag att ordna en övergångstjänst för att inte stå utan e-legitimation i sommar så bytte den också ut stora delar av ledningen för nämnden i höstas.
Tidigare ordföranden Stig Jönsson fick byttes mot Gunilla Nordlöf på Tillväxtverket. Två it-direktörer klev också in bland generaldirektörerna – Stefan Olowsson på Försäkringskassan och Jan Zetterdahl på Skatteverket.
