Digital hemtjänst kan spara stora pengar – nu får kommunerna räknehjälp

Vi står inför en kostnadsexplosion inom äldrevården. Mellan 2015 och 2030 beräknas antalet personer över 80 år öka med drygt 65 procent.

Redan om några år, snabbare i glesbygd och senare i storstäderna, kan det handla om dubblade kostnader per skattebetalare – i alla fall om vi vill bibehålla kvaliteten. Och det är här den digitala tekniken kommer in som möjlig räddare. Tanken är att den både kan sänka kostnader och höja kvaliteten om den används på rätt sätt.

Intresset är stort ute i kommunerna men de flesta har inte kommit särskilt långt. Nu ska de få hjälp på traven med att åtminstone få ett hum om hur mycket en viss digital tjänst kan spara.

En webbaserad kalkylator som visar besparingspotentialen för en kommun ska lanseras i mars och den är framtagen av forskningsinstitutet Acreo på uppdrag av Myndigheten för delaktighet.

– Självklart är det viktigaste att tekniken har en bra effekt på livskvaliteten för användarna. Men vi på Acreo tittar på teknik och räknar på pengar, säger Marco Forzati, som arbetar med kalkylatorn när han talade på konferensen Mötesplats för välfärdsteknologi på Kistamässan.

Uträkningarna grundar sig i data som laddats in från ett pilotprojekt i Västerås stad som avslutades för fyra år sedan. Det omfattade fyra digitala tjänster – bildtelefoni, rörlig bildtelefoni, meddelandehantering där användarna enkelt kunde ta emot sms och mejl via sin tv til och kameratillsyn nattetid.

Förutom att användarna generellt var positiva landade besparingen för 300 användare på 25 miljoner kronor per år.

Läs också: Doktor på nätet och diagnos gjord av superdatorn – när är framtidens vård här?

– Det här resultatet har vi försökt extrapolera för att det ska kunna användas även för andra kommuner, säger Marco Forzati, samtidigt som han uppmanar andra kommuner som också har siffror att dela med sig av att göra det så att utfallet i den webbaserade kalkylatorn blir mer exakt.

Kommuner som funderar över en digital tjänst kan testa det i kalkylatorn och få en indikation på hur kostnadseffektiv den ser ut att vara – träffsäkerheten blir bättre ju fler egna parametrar de för in eftersom det kan se väldigt olika ut beroende på storlek på kommunerna.

Samtidigt är Marco Forzati noga med att påpeka att inte lägga uträkningen till grund för ett beslut.

– Om kalkylatorn visar att det skulle vara bra att investera i en viss e-tjänst så är det en signal att själv sätta sig ner och börja räkna på det och göra en egen kostnadsanalys, säger han.

Trots att erfarenheterna av e-tjänster i hemtjänsten visar att det finns en stor besparingspotential så är de ännu långt ifrån att stoppa de kostnadsexplosionen i vården enligt Acreos beräkningar.

Läs också: Västerås vann pris för satsning inom välfärdsteknologi

I ett exempel visar de hur det skulle se ut i en glesbygdskommun med 8 000 invånare. I dag betalar varje invånare i snitt 8 000 kronor per år för hemtjänsten via sin skatt. Redan om fem år beräknas kostnaden uppe i nästan det dubbla, runt 15 000. Om tio procent av hemtjänstanvändarna får del av e-tjänster sjunker det bara med en dryg tusenlapp per invånare.

Efter en fråga från publiken konstaterade Marco Forzato också att de besparingar som de räknat fram är baserade på att kvaliteten i omsorgen bibehålls. För som frågeställaren i publiken konstaterade – den andra vägen att spara är att dra ner på kvaliteten.