Du biter samman käkarna så det knakar av koncentration men förstår ändå inte var du ska klicka för att skapa en mall. Sen upptäcker du att det är kommandot ”anpassningsbar” som gäller för att få fram den. Och du känner hur du fylls av ett enda stort ”men va fanken”!
Du fattar ingenting men efter ett tag får du en vag idé om att det kan ha något med det engelska ordet ”custom” att göra – men vägen fram till ”anpassningsbar” förblir grumlig.
Läs också: Här är de 10 hetaste it-kompetenserna 2016
Det handlar alltså om ord som inte har något naturligt samband med vad du själv tycker att du gör helt enkelt. En utredning som kom nyligen och som handlar om att göra vården effektivare lyfter upp användarovänlighet i it-systemen som ett problem och pekar speciellt på att det ibland råder begreppsförvirring.
Som exempel nämns att ”labblista” kan gå under namnet ”svar obunden”. Hur man har tänkt där är höljt i skugga.
CS lät frågan gå vidare till Jonas Söderström, användbarhetskonsult på Inuse och författare till boken Jävla skitsystem. Har han och hans kolleger stött på det här? Självklart har de det. Här är några av deras exempel:
– I ett intranät används ordet ”solkanon” när man ska boka en overheadprojektor.
– För att stänga av billarmet när man åker färja förväntas man trycka på ”reducera larmnivå”. Ja, det är visserligen sant att det reducerar larmnivån till noll men för användaren låter det snarare som ”tuta inte så jättehögt" än som ”minska känsligheten hos sensorerna” som är det som faktiskt händer.
Det finns också exempel på när företagens interna vokabulär rinner ut till kunderna och försvårar kommunikationen. Exempelvis när en kund kan få frågan om en produkt är doa. Vad det betyder? Jo, dead on arrival. Den egentliga frågan är alltså om produkten var trasig när du fick den.
Läs också: Därför gör Apples nya språk succé bland utvecklarna
Ett annat uttryck är eol, end of life. Begripligt för folk i produktsäljvärlden kanske. För oss andra – not so much.
Illa formulerade begrepp är ett väldigt vanligt och underuppmärksammat problem anser Jonas Söderström.
Men varför blir det så? Vem kan tycka att ”exekvera körning” är ett användarvänligt kommando?
– Det kallas ibland the curse of knowledge, kunskapens förbannelse. De som arbetar i ett projekt fastnar i sitt eget perspektiv och har svårt att sätta sig in i andras. Vi är så insatta i systemet att vi förstår precis vad som menas men har svårt att sätta oss in i hur det ser ut för någon som inte har förkunskap, säger han.
Jonas Söderströms recept för att undvika att dra på sig användarnas vrede och frustration är helt enkelt att testa.
– Det enkla botemedlet är att tidigt och kontinuerligt testa sina produkter med riktiga användare, redan under utvecklingsprocessen, för att fånga upp sådana här saker, säger han.
– För en utvecklare kan det vara en katharsisupplevelse att vara med på ett test – att sitta bakom och titta över axeln för att se hur en användare försöker leta sig fram.
När man lägger in ett kommando finns det fyra övergripande aspekter som man kan ha, enligt Jonas Söderström. Om man exempelvis krockat med bilen och ska anmäla det så kan försäkringsbolaget välja olika sätt att möta dig. Så här kan de olika ingångarna se ut:
- ”Min bil är skadad.” Då utgår man från själva förutsättningen för användarens anmälan.
- ”Jag vill anmäla skada.” Då utgår man från den handling användaren just tänker utföra.
- ”Jag vill gå till skadeformuläret.” Då utgår man ifrån det instrument användaren vill använda sig av.
- ”Jag vill söka ersättning.” Då utgår man ifrån vilket resultat som användaren vill ha.
