Den Darwinism som existerar i affärsvärlden är brutal för de som väntar. Företag utsätts alltmer för ett ökat behov av att förändras. Det gäller alla företag inom alla sektorer. Historiskt är detta inget nytt. Ta Fortune 500-listan över världens största företag som exempel. Av alla företag som fanns på denna lista 1955 återstår endast 71 företag i dag. Tittar man framåt förutspår man att av de företag som i dag ligger på Fortune 1000-lista kommer endast 30 procent att finnas kvar inom 5 år. Det visar att takten av förändring har ökat och kommer att öka än snabbare i framtiden. Det går således inte att vänta för företagen.
Vad är det som gör att vissa företag lyckas genomföra transformationer och andra misslyckas? En viktig faktor är att man inte har förmågorna som krävs för att omsätta ny strategi och mål till taktiska behov och operativt genomförande.
Ett exempel från ett stort företag. Koncernledningen har insett att för att fortsätta vara konkurrenskraftiga behöver man se över sin strategi och sätta nya mål för företaget. Då man anser att detta är extremt viktigt tar man in en extern part med fokus på att utveckla strategier och mål för företag. Jag pratar om konsultföretag med inriktning på att utveckla strategier som McKinsey.
Läs också: Ägarkarusellen i konsultbranschen snurrar allt snabbare. Men det finns en enkel förklaring.
Efter att man godkänt den nya strategin och dess mål vill man förstås implementera denna i företaget och säkerställa att den nya operativa modellen sätts på plats för att leverera enligt strategi och uppnå målen. Här ser man ofta andra konsultföretag som Accenture som går in och får denna typ av uppdrag som exekverande konsulter.
Strategikonsulterna levererar en strategi och mål till företaget, oftast i Powerpoint. Denna ska förstås omsättas av koncernledningen eller av koncernledning utsedd grupp av chefer till ett antal initiativ i en portfölj. Uppdraget för detta ges till ett genomförande företag som Accenture. De utvalda konsulterna får sällan full förståelse för strategin och de mål som är satta, utan serveras en dukad portfölj av initiativ.
De övergripande målen för den nya strategin finns nästan aldrig nedbrutna till underliggande prioriterade mål som i sin tur ligger till grund för de högnivåkrav som finns för att strategin ska bli exekverbar. Det innebär att förståelsen om vilka möjliggörande strukturer och kraven på dessa är väldigt låg. Man förstår inte påverkan på affärsarkitekturen och dess komponenter.
Hur stor sannolikhet är det att de exekverande konsulterna kan leverera rätt saker till rätt kvalitet i rätt tid för att kunden ska kunna få en operativ modell som levererar mot de satta målen?
Och det är här som affärsarkitektur har sin plats.
Definition av affärsarkitektur enligt Business Architecture Guilds är ”En ritning över ett företag som ger en gemensam förståelse över organisationen och används till att harmonisera strategiska mål och taktiska behov.”
Vad affärsarkitektur bidrar med, rätt utfört, är att koppla strategier och mål till de möjliggörande strukturer som krävs för att exekvera enligt den nya strategin och uppnå de önskade målen. Det handlar således om att säkerställa att man ”gör rätt saker”.
Läs också: Så pressar små kommuner de stora it-leverantörerna
Efter att man säkerställt de möjliggörande strukturerna kan man implementera detta i verksamheten med hjälp av portfölj-, program- och projekthantering, det vill säga ”göra saker rätt”. Som företag måste man ha förståelse om var man befinner sig inom affärsarkitekturen och vad målbilden är för att lyckas med sin transformation.
Bristen på insikt om denna kombination av affärsarkitektur och portfölj-, program- och projekthantering är i dag en av de största faktorerna till att företag misslyckas med att implementera sina strategier och få dem exekverbara i den dagliga verksamheten.
Om ditt företag ska överleva för framtiden och lyckas med att förändra sig i den takt som behövs i dag, fokusera på affärsarkitektur.
Ola Elverskog
Ansvarig Affärsarkitektur, Business Dynamics
