Näringsministern: Digitaliseringen den viktigaste frågan för Sverige

– Vi är inne i den fjärde industriella revolutionen, säger näringsminister Mikael Damberg.

– Produktionen förändras, sättet som man bemöter konsumenterna, affärsmodellerna.

Hur skulle du definiera digitalisering, det är ju ett väldigt vitt begrepp? 

– Det är svårt att veta exakt vad det kommer att leda till och det kan användas på många olika sätt. Men det handlar om nya sätt att styra produktionssystem, att skapa nya affärsmodeller. Själva processerna i sig skapar nya affärsmodeller. Och det förändrar förhållandet mellan människa och maskin, säger han.

För att svensk industri ska lyckas krävs att staten agerar. Hittills finns ingen handlingsplan på plats men däremot något som regeringen kallar Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige som kom nyligen. Och det är viktigt att formulera en strategi anser Mikael Damberg.

– Vi ligger långt fram när det gäller vår digitala infrastruktur och svenskar är också förändringsbenägna. Men andra länder gör stora insatser, säger han och pekar på att USA, Storbritannien och Tyskland har tagit fram strategier som de arbetar efter.

Läs också: Polisen ska få rätt att hacka datorer. Nu förklarar inrikesministern hur det ska gå till.

Mycket av arbetet drivs av industrin själv när det gäller investeringsbesluten. Men det finns viktiga områden där staten måste agera konstaterar näringsministern. En sådan sak är infrastrukturen där staten ansvarar för att den byggs ut i hela landet. En annan viktig roll för staten är att skapa kluster för strategiska samarbeten.

– Det kanske viktigaste området är kompetensförsörjning. Det största hindret för många företag är att de inte kan rekrytera de människor som de behöver. En del är att göra det smidigar internationell expertis. Men det finns också ett matchningsproblem. Därför har vi beslutat att utöka med 80 000 utbildningsplatser. Yrkeshögskolan har en nyckelroll men också universitet och högskola.

Fast det handlar ju om hela arbetsmarknaden, inte specifikt it-kompetens?

– Ja. Men när det gäller it så finns ju ett behov både av specialiserad kunskap kring mjukvara, matematik och problemlösning. Samtidigt finns det också ett behov av att mer generellt höja kunskapsnivån i alla grupper. Kompetensfrågan är helt avgörande.

Ni talar om smart industri – men är det verkligen de stora företagen som behöver statens hjälp i första hand, är det inte snarare de små? 

– Det är de små som har mest behov av testbäddar. De ger små företag möjlighet att jacka i testverksamheterna – det kan handla om självkörande bilar i riktig skala eller ett bostadsområde som är smart uppkopplat. Då kan nischaktörer komma in och visa upp sin teknik så det är de som har absolut mest att vinna på det även om det är de stora företagen som får testbäddarna att komma till stånd, säger Mikael Damberg.

– Sedan finns det en annan grupp av små och medelstora företag som inte ens är med i matchen. Som inte ens använder basala digitala tekniker. 

För att komma åt det har regeringen nyligen startat ett pilotprojekt ihop med Tillväxtverket. Det kallas Digilyft och handlar om att försöka nå ut till små och medelstora företag och få dem att förstå vilka möjligheter det finns för dem att förenkla sin verksamhet eller nå nya marknader.

– Vi har pratat mycket om att det är de små och medelstora företagen som är den stora utmaningen. Men å andra sidan har Sverige några av de mest innovativa små och medelstora företagen kopplat just till den digitala utvecklingen.

Mikael Damberg pekar på framgången hos de svenska startupföretagen.

– Där finns en mängd andra utmaningar. Som att koppla ihop det digitala med andra sektorer som exempelvis life science.

Läs också: Så svek regeringen Skåne efter Sony Mobile-slakten

För att stärka näringsdepartements arbete med startupföretagen skapas nu också en roll som startupansvarig på departementet.

– Vi har tjänstemän som har egna ansvarsområden inom olika sektorer som fordonsindustri eller life science, men vi har inte haft någon som fokuserat på startupföretagen. Nu i dagarna får vi det.

På sistone har det hörts väldigt lite om er näringspolitik – det mesta handlar om flyktingkrisen? Hur ser du på det? 

– Ja, det mesta av den mediala debatten handlar om en sak och vi har tagit tuffa beslut för att klara den situationen. Utrymmet för andra frågor minskar. Men det viktigaste för oss är att jobba vidare med smart industri-strategin och exportstrategin, säger han.

– Det här är den långsiktigt viktigaste frågan för Sverige – det handlar om framtidens tillväxt och framtidens jobb. Missköter vi frågor om smart industri, exportmöjligheter och de snabbast växande bolagen då spelar det ingen roll vad vi talar om för andra frågor.

Regeringens nyindustrialiseringsstrategi finns att läsa här.