Det har länge pratats om att akademiska utbildningar inom it brister. De är för långa, för utdaterade och när studenterna kommer ut på arbetsmarknaden är de dåligt förberedda. I USA och andra länder där högre utbildning inte skattefinansieras står också majoriteten av studenterna med ett saftigt lån efter avslutad utbildning.
Det är kanske mest just kostnaden som fått många att ifrågasätta värdet av en traditionell akademisk utbildning i en värld där hjulen snurrar allt snabbare. På senare år har intresset för moocs, massive open online course, ökat rejält.
De största aktörerna är Coursera och EdX. Här finns kurser från välkända institut som MIT, Stanford och Berkley, men även mindre kända skolor runtom i världen. Exempelvis har Karolinska Institutet en handfull kurser på EdX om bland annat statistik och hälsa.
Kortare utbildningar – men oftare
Förutom enskilda kurser finns olika paket hos både EdX och Coursera där ett halvdussin kurser introducerar dig på djupet i ett ämne. Alla kurser består av läsmaterial, korta videogenomgångar och olika former av övningar, utöver gemensamma diskussioner. Mot en avgift på några hundra kronor för en enskild kurs eller ett par tusen kronor för ett paket får du dessutom ett certifikat, som kan länkas direkt till LinkedIn.
Men poängen med denna plattform är kanske inte att kunna visa upp ett diplom, utan främst att göra högklassig utbildning tillgänglig för alla. I framtidens kunskapssamhälle blir just utbildning allt viktigare, och det är inte längre din arbetsgivare som kommer att skicka dig på kurs. Det är du själv som kommer ansvara för din kompetensutveckling.
Utöver Coursera och EdX, som huvudsakligen har kurser från akademiska lärosäten, finns Udacity. Udacity tillhandahåller ett dussintal olika program inom bland annat webbutveckling, maskininlärning och dataanalys. Men här är det istället teknikföretag som överser utbildningsmaterialet.
Läs också: Att ta en kurs på nätet är en utmaning i flera dimensioner
Istället för mindre övningar så tar varje kursmoment fokus på något verklighetstroget projekt. I webbutvecklingsprogrammet kan du få en färdig webbapplikation med vissa prestandaproblem, och din uppgift är att spåra, profilera och fixa dessa. I Iosprogrammet ska du bygga en app som manipulerar bilder.
Förutom renodlade mooc-utbildningar har codecamps parallellt växt lika mycket den senaste tiden. Dessa består av en intensivutbildning på vanligen tolv veckor där du deltar antigen fysiskt på plats eller via internet. De kostar betydligt mer, ändå upp till 20 000 dollar, och har fått kritik för att inte leverera det som utlovats. På webbplatsen skyltas ofta om att nästan 100 procent av alla som tagit kursen hade jobb vid examen, och med en specifierad hög snittlön.
Självlärda utvecklare inget nytt fenomen
Men hur står sig egentligen detta alternativ mot traditionella utbildningar och kurser? Amanda Lundqvist på rekryteringsspecialisten People In Tech har ännu inte stött på någon kandidat med just denna bakgrund. Men att sökande utbildat sig på egen hand är inget nytt:
– De vi rekryterar har oftast en universitets- eller högskoleutbildning och eftersom många programmerare har sitt yrke som hobby kompletterar de detta ofta med onlinekurser och liknande.
David Elbe är grundare av webbyrån Standout i Växjö och han är också bekant med självlärda utvecklare:
– De flesta som söker sig till oss har utbildat sig med någon slags online-utbildning, antingen som komplement till befintlig utbildning eller som enda kunskapskälla.
Men även om dessa utbildningar på några månader ofta är intensiva, så kanske de inte får med den bredd i innehåll som längre utbildningar kan ha. Amanda Lundqvist identifierar matematik som ett typiskt ämne få utvecklare lär sig på egen hand. Och hon ser också att de senaste årens buzzwords börjar spela allt större roll på meritlistan:
– Områden som nu blir allt mer aktuella både på stora bolag och på startups är artificiell intelligens, maskininlärning och big data.
Att fokusera på enbart själva programmerandet är en fara som kodintresserade ofta fastnar i:
– I vissa fall finns en risk att man tappar helhetsperspektivet i själva utvecklingsprocessen om man bara fokuserat på utvecklingen och inte har de teoretiska delarna med.
Läs också: It-utbildningar dissas av Myndigheten för yrkeshögskolan – som får kritik
David Elbe ser också gärna att utvecklare intresserat sig för annat än just källkod. På en byrå med många kundkontakter är kommunikationsmöjligheter ett plus i kanten:
– För webbutvecklare brukar det vara bra med grundläggande kurser inom UX och kundrelationer utöver själva programmeringskunskaperna.
Arbetsgivare allt öppnare för icke-akademisk utbildning
Bland arbetsgivare är också viljan att se värdet i annat än akademiska meriter allt större. David Elbe ser andra egenskaper som viktigare än vilka kurser som personen i fråga läst:
– För vår del är saker som personlighet, problemlösningsförmåga och inställning i många fall viktigare än att kunna redovisa utbildningspoäng på papper.
På People In Tech har man de senaste åren sett en allt större acceptans hos uppdragsgivarna att ta in personer utan traditionella eftergymnasiala studier. Anledningen till detta är tror Amanda Lundqvist är vikten av praktisk erfarenhet:
– Det kan bero på att programmering är ett hantverk som tar många timmar att bli riktigt bra på. De personer som suttit hemma och gjort egna projekt själva har lärt sig på en nivå som ofta är ganska hög.
Men bristen på utvecklare spelar också in. Kompetensbristen området är så pass hög idag att arbetsgivarna tvingas vidga sina vyer från de traditionella utbildningskanalerna.
Personlighet framför utbildning på papper
När kunskaper behöver fräschas upp allt mer löpande blir alltså det du har läst mindre viktigt. Istället är din vilja att vidareutvecklas allt mer intressant. David Elbe säger att det är just frekvent kunskapsutveckling som är viktigt, oavsett vilken väg man väljer att gå. Han ser för- och nackdelar med både traditionella utbildningar och kortare nätkurser:
– Riktade och snabba kurser står sig ganska väl jämfört med exempelvis traditionella universitetsutbildningar. De senare har visserligen en stabilitet och trovärdighet att falla tillbaka på – men också en inbyggd tröghet som gör att eleverna ibland kommer ut med föråldrade kunskaper.
Läs också: Förvandla Sverige till ett gränslöst vetenskapsland
Amanda Lundqvist ser också fördelar i kortare kurser för fortbildning, men också vissa faror:
– Jag tror att inte att själva utbildningarna i sig är dåliga men jag kan tänka mig att en del ”bekväma personer” tenderar att söka sig till kortare utbildningar. Å andra sidan är de samtidigt en bra väg att gå för en väldigt driven person som snabbt vill höja sin kompetens inom något område.
