I fyra år har Jordbruksverket arbetat med att ta fram ett nytt it-system för att hantera EUs nya stödpolitik som berör både jordbruk och fiske. Projektet har varit ett av de största i Sverige på myndighetssidan – drygt 100 personer har arbetat heltid med det.
Från början var tanken att EUs nya regelverk skulle vara på plats 2014 men det drog ut på tiden och först i slutet av förra året var de sista föreskrifterna klara. Det innebär att utvecklingen av systemen i sin tur försenats och kostnaderna har dragit iväg.
Från början beräknades kostnaden till 260 miljoner kronor för hela projektet, ungefär 75 procent av det handlar om att utveckla it-systemet enligt Jordbruksverkets chefekonom Harald Svensson. Men nu hamnar slutnotan betydligt högre.
Läs också: Swedbank gör omstart efter haverierna – ny nätbank ska blidka kunderna
– Det totala it-implementeringsarbetet ligger runt 400 miljoner skulle jag säga, säger han.
– Det här är ju väldigt stora pengar för att utveckla ett system, men de närmaste sju åren kommer 70 miljarder att flyta genom det så det är viktigt att det är ett säkert system som kan hantera det. Och vi hoppas ju att det har en längre livslängd än sju år.
Även om de flesta av bönderna, 98 procent enligt Jordbruksverket, fått det mesta av de stödpengar de ska ha väntar fortfarande 26 500 bönder på pengar. 7,1 miljarder av drygt 9 miljarder har utbetalats. De knappa två miljarder som återstår utbetalas nu från och med mitten av mars månad och framåt. En mindre del, i snitt runt 7 000 - 8 000 kronor per lantbrukare, utbetalas senare under hösten.
Det är länsstyrelserna som beviljar jordbruksstöd och där har arbetet påverkats rejält av it-problemen.
– Det går inte att jobba så effektivt. Vi börjar handlägga ett ärende men kan inte slutföra utan måste komma tillbaka till samma ärende många gånger, säger Magnus Ekelund, enhetschef för jordbruksstöd på Länsstyrelsen i Örebro.
Allra sämst har handdatorerna fungerat. De används när Länsstyrelsens medarbetare ger sig ut på fältet och gör stickkontroller för att se att de uppgifter som en bonde uppgivit stämmer.
– Här har vi varit tvungna att registrera om uppgifter många gånger för att data försvinner. Vi hade handdatorer tidigare också och de fungerade bra. Jag hade trott och hoppats på att det skulle fungera smidigare och bättre, säger Magnus Ekelund.
Han konstaterar att det orsakat en hel del frustration bland medarbetarna men samtidigt framhåller att han inte vill kritisera Jordbruksverket utan förstår att tiden varit knapp.
Läs också: Skandia sätter stopp för sina outsourcingplaner och byter it-chef
Anders Egonson, chef för Jordbruksverkets utbetalningsfunktion, pekar på att Sverige inte är ensamt om att ha svårigheter att hinna med att implementera de nya reglerna och få it-systemen på plats.
– Sverige är ett av en handfull länder som lyckades betala mer än 80 procent av direktstöden före årsskiftet. Sex sju länder har inte lyckats betala ut något alls eller mycket lite, säger han.
Hur kommer det sig att inte handdatorerna fungerar bättre – det har väl inte med reglerna att göra?
– Det har huvudsakligen åtgärdats och rent tekniskt fungerar de. En del av problemet har nog med förväntningar att göra – det är inte lika användarvänligt som man väntat sig ute på länsstyrelserna.
Fast om allt är helt nytt är det väl rimligt att förvänta sig att det ska vara användarvänligt?
– Visst, vi har inte lyckats fullt ut. Men samtidigt är det här ett arbete där länsstyrelserna själva varit med under resans gång.
Anders Egonson påpekar också på att det funnits en manuell rutin att tillgå vilket gjort att utbetalningarna inte påverkats i någon större utsträckning.
– Dessutom används de endast i fält för de fem procent av lantbrukarna som kontrolleras varje år.
Sedan november förra året är projektet avslutat och det fortsatta arbetet bedrivs nu i den ordinarie linjeorganisationen.
– Vi har väl sett att det inte alltid är effektivt att arbeta i jättestora projekt utan att det ibland kan vara bättre att dela upp det i mindre projekt. Det är också färre konsulter inne nu och vi har en långsiktig plan på att minska antalet konsulter kraftigt, säger Anders Egonson.
