Onsdag morgon, redaktionsmöte och jag får i uppdrag att skriva om senaste rapporten om it-brottslighet. Eller var det transportlagstiftning. Spelar ingen större roll för scenariot som följer är det samma. Jag ögnar igenom sammanfattning, suckar och skriver till slut ut det 20-sidiga pdf-dokumentet. Fram med markeringspennan, nu ska det hittas nyheter.
Och jag är nog inte ensam. För trots att jag jobbar på en redaktion som numera inte ens har en pappersupplaga och dessutom så gott som dagligen rapporterar om samhällets digitalisering, så förblir jag en papperskonsument.
Läs också: Nu ska rättsväsendet äntligen slippa faxa
Färska siffror från branschorganisationen Skogsindustrierna, som Computer Sweden tagit del av, visar visserligen att papperskonsumtionen minskar. Och har så gjort de senaste tio åren, med några få undantag. Konsumtionen av grafiskt papper, där tidningar och kontorspapper ingår, har nära nog halverats på tio år. Från dryga en miljon ton 2005 till 549 000 ton 2015.
– Alla har pratat om det papperslösa kontoret under många år, det är jättesvårt att säga varför vi inte är där än. Men all papperskonsumtion minskar, och förändras. Förut fanns det fler tidningar och magasin och telefonkataloger, sådant som inte finns i dag. Och på förpackningssidan har vi e-handeln som ökar. Kanske konsumerar vi i framtiden ungefär lika mycket papper, men på andra sätt, säger Katrin Heinsoo, rådgivare inom branschstatistik på Skogsindustrierna.
Totalt låg den beräknade konsumtionen av papper 2015 på 1,7 miljoner ton, och det är lika mycket som året innan. Av det var andelen kontorspapper, eller trähaltigt och träfritt tryckpapper som det egentligen heter, 16 procent. Svenska arbetsplatser och skolor använde alltså 284 000 ton papper förra året. Bland annat för att skriva ut mejl och rapporter.
En bransch som står med en fot i vardera lägret är tillverkarna av skrivare och kopieringsmaskiner. Å ena sidan tjänar de pengar på att sälja papper och få folk att skriva ut och kopiera med deras maskiner. Å andra sidan måste de hänga med i tiden och möta kundernas krav på miljövänliga och uppdaterade alternativ.
Läs också: Epson ger oss världens första återvinningsmaskin för kontoret – och den är jättestor
Tillverkaren Canon har under de senaste åren ställt om verksamheten för en mer digital framtid. Dels går det mer mot att erbjuda tjänster och mjukvara som elektroniska arkiv för scannade dokument.
– Det är klart, vi säljer papper och kopieringsmaskiner. Men vi hjälper också företagen, våra kunder. Vi kan inte stoppa utvecklingen och möta kundernas efterfrågan, säger Stefan Hållberg, produktchef för kontorslösningar på Canon.
På Canon ser de dock ingen negativ effekt för deras maskiner.
– De senaste åren har marknaden varit stabil. Det kan delvis förklaras med att företagen visserligen effektiviserar men vi är också fler människor. Det pågår ju ett digitaliseringsarbete, som bara är i sin början, och ett effektiviseringsarbete. Men hittills har det varit en platt utveckling. Men vi tror på en större minskning av pappersanvändning på sikt.
Han tror att samhället kort sagt är trögstartat. För liksom många andra tillhör Canon dem som för 15 år sedan trodde att arbetsplatserna skulle vara papperslösa. Men icke. Inte heller deras egna kontor
– Vi är hyfsat bra ändå, tror jag. Men det tar tid att ställa om, särskilt i stora organisationer, säger han.
Själv avskyr han att få brev hem som lika gärna kunde skickats digitalt. Samtidigt blir elektroniska fakturor allt vanligare och möjligheten att skriva under ansökningar med e-signatur sprider sig.
Miljövänliga alternativ är en faktor som drivit på utvecklingen, likväl som de möjligheter som uppstår med ny teknik. Till exempel har många skrivare en funktion som gör att man måste knappa in en kod för att få utskriften. Ett sätt att slippa slentrianmässiga utskrifter och att papper blir liggande och slängs bort. Stefan Hållberg tror att det viktigaste för att nå ett papperslöst samhälle är människors vilja att förändras, snarare än tekniken.
Så varför gör vi då inte det?
Caroline Myrberg är bibliotekarie på Karolinska institutets universitetsbibliotek. Tillsammans med kollegan Ninna Wiberg i Uppsala har hon sökt svaret på frågan varför vi hellre tycks vilja läsa från papper än från en skärm.
– Det som fortfarande är problemet med att läsa från en skärm är att det är svårt att få en bra överblick, man ser bara en sida samtidigt. Man ser inte progressionen lika lätt. Men där är olika appar olika bra, säger hon.
Läs också: Glöm det papperslösa kontoret - här kommer det datorlösa kontoret
Det var inför ett samtal om e-böcker som de bestämde sig för att ta reda på var aktuell forskning stod i frågan om det går lika bra att läsa från en skärm eller inte. Och efter en sammanställning kunde de konstatera att de lösningar som finns inte alltid passar användarna i deras vardag. Men också att material som finns tillgängligt online inte alltid är anpassat för att läsas online.
– De flesta texter är ju i Word- eller pdf-format och de är ju som gjorda för att skriva ut. Webbversioner och pappersversioner handlar om två helt olika sätt att läsa, och väldigt mycket på webben är skrivet för en pappersprodukt fortfarande, säger hon.
Ett bra exempel som Caroline Myrberg lyfter fram är Internetstiftelsen i Sveriges rapport Svenskarna och internet. Den presenteras dels i sin helhet som pdf för den som så önskar. Men i webbversionen presenteras resultaten i kortare texter och grafer, vilket är lättare att ta till sig på en skärm.
Delvis tror hon också att det är en generationsfråga.
– Det handlar om vana. Man ska känna sig trygg med verktygen man använder och gillar man inte att läsa på en skärm så tar man inte till sig informationen. Då kräver det att man ger sig sjutton på att man ska klara av det, säger hon.
På Computer Swedens redaktion har vi en clean desk policy. Den går mest ut på att vi inte ska ha gamla kaffekoppar stående, och det sköter de flesta rätt bra. Däremot ligger det här och var en hel del papper. Utkast till artiklar, mejl, rapporter. Kanske borde jag lyssna på Caroline Myrbergs råd och bara ge mig sjutton på att skippa pappret. För miljöns skull och för att det faktiskt är rätt gammalt och dammigt.
