Edward Jensinger är områdeschef för gymnasiet i Malmö och han tycker att det är bra att Skolverket nu vill styra huvudmännen att agera.

– Det är jättepositivt. Det har funnits ett a- och ett b-lag – men nu kan det bli jämlikhet och en anständighetsnivå som vi måste hålla oss till.

Samtidigt som han ser strategin som viktig för att sätta press på skolorganisationen efterlyser han en ökad press också på professionen.

– Även i klassrumsmiljön ska det finnas krav på den enskilde medarbetaren. Men jag hoppas att det sker bakvägen. En ekonomiskt medveten skolledare som nu tvingas köpa in burkar måste ju se till att få nytta av dem också.

Läs också: Forskare: Programmering i skolan är ett sätt att få eleverna att greppa världen​

De båda lärarfacken välkomnar också styrningen mot ökad likvärdighet.

– Att eleverna kommer ha personliga digitala verktyg tror jag kanske är den allra viktigaste punkten i hela strategin då detta kommer kunna fungera som en tröskeleffekt för att verkligen kunna ta tillvara digitaliseringens fördelar för kunskapsbildningen, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund i en kommentar.

Men det handlar inte bara om att dela ut digitala verktyg. I strategin trycks också på behovet av att höja kompetensen. Både för rektorer och förskolechefer måste it-strategisk kompetens komma in som en del av utbildningen anser Skolverket.

I lärarutbildningen måste det som man kallar adekvat digital kompetens – för att markera att det är en föränderlig kompetens – in som ett examensmål.

Och lärarna efterfrågar också en kompetenshöjning visar Skolverkets rapport om it-användning. Även om åtta av tio lärare tycker att den egna it-kompetensen är bra eller mycket bra så vill var tredje lärare öka sin kompetens i grundläggande datorkunskap.

– Det krävs också ytterligare kompetensutveckling i samband med att programmering ska stärkas och förtydligas i skolan, säger Katarina Lycken Rüter.

Och just kompetensutveckling är ett område där staten kan och ska agera och investera i lärarnas fortbildning genom nationella skolutvecklingsprogram enligt utbildningsministern.

Läs också: Därför gör surfplattorna succé i förskolorna

Lärarfacken pekar också på att lärarna måste få möjlighet till kompetensutveckling och fortbildning. Nu vill de se att strategins förslag verkligen blir allvar också.

– Digitaliseringen av skolan har haltat och det krävs nu av staten och skolornas huvudmän att de verkligen tar ansvar för att genomföra strategin, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet i en kommentar.

Men hur ska regeringen se till att det verkligen händer? 

– Den här strategin är väldigt efterlängtad – det är lite av Gert Fylkings "äntligen" över den. Så jag tror att det finns ett intresse av att faktiskt få den på plats. Dessutom är det ju även förändringar på gång i kursplanerna som är väldigt styrande och när digitaliseringen blir en naturlig del av skolan så påverkar det ju också utrustningen som krävs, säger Gustav Fridolin.

– Elever ska inte bara gå på rätt skola för att få den digitala kompetens som de behöver – det är därför vi skapar gemensamma mål och riktlinjer.

Sida 2 / 2

Innehållsförteckning

Fakta

Nu under första halvan av 2016 läggs flera pusselbitar för en ökad digitalisering av skolan. Här är de olika bitarna:

  • Nyligen föreslog regeringens utredare Tommy Lagergren ett nytt upplägg för de nationella proven i grund- och gymnasieskolan. En del i det är att de ska bli digitala. 2022 ska de vara införda fullt ut. 
  • Förslaget till en nationell it-strategi för grundskola och förskola överlämnades till regeringen i dag. 
  • En andra nationell it-strategi som gäller gymnasieskolan och vuxenutbildningen presenteras i slutet av april. 
  • Digital kompetens och programmering ska in i skolans kursplaner. Ett förslag på hur det ska se ut presenteras i slutet av juni.