Skolverket: Alla elever och lärare ska få egna datorer

På tisdagen levererade Skolverket sitt förslag till en nationell it-strategi för grundskolan och förskolan. I den strategi som nu läggs fram ska inga skolor längre kunna ducka digitaliseringen.

Nu är det den så kallade ett-till-ett-principen som ska gälla fullt ut, det innebär att alla elever ska få tillgång till ett eget digitalt verktyg. Och det inom tre år.

I dag har bara 28 procent av alla grundskoleelever fått eller lånat en egen dator eller surfplatta av skolan visar en undersökning om it-användning som Skolverket genomfört. Vanligast är bärbara datorer men Skolverket slår inte fast exakt vad det behöver vara för att inte låsa sig i vår samtidsteknik.

Men varför ska skolan ställa upp med it-utrustningen? De flesta elever har ju smarta mobiler eller datorer ändå? 

– Vi kan se att det är en väldigt ojämlik tillgång till digitala verktyg bland unga. Och eftersom det här har en så avgörande betydelse för den digitala kompetensen är det oerhört viktigt att skolan ser till att eleverna har de verktyg de behöver för sin utbildning, säger undervisningsrådet Katarina Lycken Rüter som arbetat med strategin.

– Det ligger i vårt uppdrag att se till att skolan är likvärdig och det här är en del i det.

Läs också: Kommunerna tvingas sluta ducka om it i skolan – krav från staten på satsningar

Även all personal, både i grundskola och förskola, ska förses med egna digitala verktyg enligt förslaget till nationell it-strategi, och det redan inom två år. Infrastruktur, teknisk support och pedagogisk support ska finnas på plats inom tre år både på förskolor och grundskolor.

Barnen i förskolan behöver däremot inte ha egen it-utrustning – men inom fyra år ska det finnas minst ett verktyg på fem barn.

Grovt beräknar Skolverket att kostnaden för investeringarna i hårdvaran landar på mellan runt 420 och 800 miljoner kronor totalt.

Och det blir kommunerna som får bekosta kalaset. Skolverket konstaterar kort att det enligt skollagen är huvudmännens ansvar att se till att eleverna har tillgång till moderna verktyg och att verket i strategin bara preciserar vad det innebär.

Utbildningsminister Gustav Fridolin, MP, lovar att förslaget inte ska dras i långbänk.

– Under året ska vi komma i mål. Nu väntar vi på två delar till – den it-strategi som ska gälla för gymnasieskolan och förslagen kring hur digital kompetens och programmering ska in i kursplanerna, säger han.

Gustav Fridolin säger sig inte ha någon anledning att ifrågasätta den styrning som Skolverket föreslår.

– Vi har just beslutat att låta forskningen styra och om de landat i detta har jag ingen anledning att ifrågasätta det, säger han.

– Vi skickade också med en öppen fråga till Skolverket om det behövdes investeringar men där har de varit väldigt tydliga med att det snarare kan vara direkt kontraproduktivt med riktade pengar. Då riskerar vi att huvudmännen sitter och väntar på ny statlig satsning när nästa steg i teknikutvecklingen kommer och inte tar sitt eget ansvar.