Få it-projekt har väckt så stort motstånd, till och med hat, som systemet för trängselskatterna gjorde när det infördes i Stockholm. Kanske var det därför som leverantör efter leverantör drog sig ur upphandlingen av systemdriften som sjösattes för ganska exakt tio år sedan. Men utåt sett hävdade CGI (då WM-data), Tieto och Capgemini att leveransen var för komplex och skulle genomföras på för kort tid.

Läs också: Därför får IBM svårt att hävda sig mot Microsoft och Amazon

Dock inte IBM, de lämnade in ett anbud och vann upphandlingen i den försvagade konkurrensen. Medan norska Qfree levererade kamera- och transpondersystemen så skulle IBM designa, implementera och sköta driften av det tekniska systemet.

– Det var ju få saker som var så riskfyllda som att leverera det här systemet. Hela caset var så publikt och uppmärksammat, även internationellt. Vi hade inte råd att inte leverera, vi satte in alla resurser som behövdes, säger Gunnar Johansson, transportindustriledare på IBM. Avtalet skulle löpa år för år, men i maximalt fem år.

I början kantades projektet av högljudda protester och till och med sabotage – exempelvis utsattes IBM självt av ett sabotage i Kista då någon borrade upp ett kabelskåp, sprutade in bensin och tände på, något som resulterade i smärre skador på kablarna. Men efterhand vände opinionen och när det väl skulle folkomröstas om trängselskatten 2006 – så stod det klart att den var där för att stanna.

Eftersom hela systemet togs över av dåvarande Vägverket (nu Transportstyrelsen) från Stockholm stad då det handlade om en nationell skatt så gick det inte att göra en automatisk förlängning därefter.

I stället byggdes ett ”nationellt system för trafikavgifter”. Då bedömdes också den politiska och tekniska risken ha minskat så mycket att Transportstyrelsen beslutade sig för att ”insourca” systemet. IBM fick dock nya uppgifter. Transportstyrelsen upphandlade nämligen konsulttjänster för att bygga backend-systemet – och bland dessa fanns IBM med. Dessutom fortsatte man använda IBM som frontend-lösning.

Det här systemet har dessutom svällt. Nu används det också för trängselavgifterna i Göteborg. Dessutom finns det andra trafikavgifter som börjat tas ut – som till exempel broavgifter i Sundsvall och Motala, som också ingår i systemet.

Internationellt har IBM vunnit liknande affärer i London och Brisbane i Australien, och är med i ytterligare ett antal upphandlingar – enligt Gunnar Johansson en direkt följd av Stockholmsprojektet och den internationella uppmärksamhet det fick.

Läs också: Nationellt system för trafikavgifter på gång

IBM går inte ut med hur mycket den här affären har genererat från start. Om man ser på kostnadssidan för Transportstyrelsen kan man dock utläsa att dessa totalt under det första ”riktiga” året 2007 uppgick till 429 miljoner kronor för att därefter gradvis minska.

I de tre senaste årsredovisningarna från Transportstyrelsen ligger kostnaderna för systemet i Stockholm runt 100 miljoner kronor per år. Därtill kommer ungefär samma kostnader för systemet i Göteborg.

trängselskatt
Foto: Transportstyrelsen

För andra trafikprojekt som omfattas av systemet som broavgifterna i Sundsvall och Motala ligger kostnaderna betydligt lägre.

Insatta personer som Computer Sweden talat med vittnar om att det varit en riktig kassako för IBM Sverige.

– Det är nog konkurrenter som säger det, säger Gunnar Johansson. Det har varit en okej affär för oss. Intäkterna har fluktuerat väldigt mycket. Men man ska komma ihåg att till en början gick kanske 40 procent av intäkterna till IBM – resterande del till underleverantörer vi använt oss av. Därefter har affären successivt minskat.

– Jag tror också att man underskattar de kostnader vi har haft om man säger att det varit en kassako. Dessutom har vi tagit väldigt stora risker, som jag sa, eftersom det varit så uppmärksammat.

Men marginalen måste ha gått upp i takt med att systemet blivit mer inkört?

– Det är väldigt svårt att uttala sig om marginaler i så här komplexa leveranser.

En megaaffär som arbetet med trängselkattesystemen mynnat ut i är i alla fall när Transportstyrelsen i höstas lade ut sin it-drift på just IBM. Det är en av de största outsourcingaffärerna en myndighet gjort och den beräknas vara värd nästan en miljard kronor.

I dag använder sig Stockholm, Göteborg samt då i mindre skala Sundsvall och Motala av det här systemet – kommer det att expandera ytterligare?

– Det tror jag det kommer att göra. Nu har det i och för sig varit en del friktion i Göteborg, men överlag kommer användaravgifter att öka. I och med att användandet av elbilar ökar så urholkas skattebasen för drivmedel och något måste ersätta det. Dessutom utgör trängsel en allt större samhällsekonomisk kostnad, säger Gunnar Johansson.