It-utbildningarna har tagit sig upp ur källarhålet och söktrycket har ökat rejält de senaste tio åren. Men trots att just it-kompetens pekas ut som en nyckelfaktor för framtiden så ökar inte antalet platser på universiteten i samma takt.

Mellan 2006 och 2015 ökade antalet förstahandssökande till program med it-inriktning med nära 7 000. Samtidigt tog universiteten bara in knappt 4 000 fler.

Samtidigt talar näringsdepartementet om att den svenska industrin måste digitalisera. I sin så kallade nyindustrialiseringsstrategi trycker de på behovet av it-kompetens och konstaterar att industrin redan har brist på yrkeserfarna inom elektronik, datateknik och automation – ett behov som kommer att öka de närmaste åren.

Och Spotifygrundarna satte också fart på diskussionen nyligen efter att i ett öppet brev ha tryckt på behovet av programmerare och utbildare för att Göteborg och Stockholm ska kunna behålla det momentum som de har i dag. 

De preliminära söksiffrorna för i år ser ut att landa på ungefär samma nivå som förra året men fortfarande erbjuds ungefär samma antal platser på universiteteten, enligt dem som vi talat med.

Men Anders Hederstierna, rektor på Blekinge tekniska högskola, är inte alls främmande för att öka på platserna på sina it-utbildningar.

– Absolut, men det hänger på anslagen. Våra anslag har sjunkit kraftigt och vi har då valt att fokusera just på it och teknik. Men vi skulle gärna utöka platserna.

Hur ser genomströmningen av studenter ut – är det så att fler kommer ut nu när de som antas till utbildningarna har högre betyg än tidigare då det var lätt att komma in? 

– Nej, vi har alltid haft en bra genomströmning. Så det finns potential för fler platser utan att det skulle innebära att färre avslutade sina studier, säger han.

Läs också: Därför är öppna nätutbildningar framtidens sätt att lära sig

En orsak att vissa studenter inte går ut i dag är att deras kompetens är så efterfrågad att företagen rycker dem innan de tagit sin examen.

– Framför allt gäller det dem som utbildar sig inom it-säkerhet , säger Anders Hederstierna.

Fredrika Lagergren Wahlin, prefekt vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi på Chalmers tekniska högskola, märker också av det ökade intresset.

– Vi har visserligen haft ett bra söktryck länge – men vi ser också en generell ökning och det har att göra med digitaliseringen, säger hon.

– Om vi fick fler platser skulle vi kunna öka antalet studenter men det har ju inte gjorts några särskilda satsningar på det här området på samma sätt som för sjuksköterskor och lärare exempelvis.

Hon konstaterar att lärosätena förväntas göra sådana omfördelningar själva men att det inte fungerar i praktiken.

– Utbildningsplatserna har minskat generellt och det finns behov på så många områden så det är svårt att få till.

Läs också: It-utbildningar dissas av Myndigheten för yrkeshögskolan – som får kritik

Fredrika Lagergren Wahlin efterlyser framför allt fler breda it-utbildningar.

– När det gäller den praktiska kompetensen och en del programmering och så finns ju yrkeshögskolor. Det som krävs är breddade universitetsutbildningar, vi skulle behöva utveckla våra utbildningar i datavetenskap exempelvis så vi får fram den riktigt höga kompetensen.

En breddning skulle också öka intresset ytterligare tror Fredrika Lagergren Wahlin. På kandidatnivå är systemvetarprogrammet i dag det bredaste.

– Men på avancerad nivå har vi utbildningar i ledarskap där vi skulle kunna skapa mycket intressanta inriktningar som skulle kunna fungera klockrent med de behov som finns i samhället.

Hon är noga med att samtidigt understryka att en satsning på it-utbildningar inte bara kan gå till att öka antalet platser.

– Det behövs också ökade forskningsmedel i så fall för att vi ska kunna hålla den akademiska nivån. Det är oerhört viktigt för kvaliteten, säger Fredrika Lagergren Wahlin.