Surfplattorna har stormat in i förskolan. Och inte minst för de flerspråkiga barnen är det något av en revolution enligt förskolläraren och doktoranden Petra Petersen.

När de digitala resurserna kom in på allvar i förskolan öppnade det för ett skapande som barnen själva hade makten över – och plötsligt kunde andra språk än svenska ta plats. För trots att det formellt finns ett starkt stöd för barns rätt att kommunicera på sitt eget språk har det varit dåligt med det i praktiken, konstaterade Petra Petersen när hon talade vid skolmässan Sett i dagarna.

– Det är inte alltid det finns någon som pratar samma språk, varken pedagoger eller barn. Samtidigt handlar det om demokratiska rättigheter – att kunna känna sig stolt över sin egen identitet.

Läs också: Därför gör surfplattorna succé i förskolorna

Hon pekar på de möjligheter som finns i exempelvis interaktiva bilderböcker där det går att ställa in olika språk och på så sätt variera vems modersmål sagan berättas på.

– Alla barnen flockas kring sagan, det spelar ingen roll att man inte kan språket. Och det som ofta händer är att det barn som kan språket får vara expert och berätta vad som händer, kanske översätta. Det går att se hur barnen växer när de känner att de har en specialkompetens, säger hon.

Men kanske ännu mer kraftfullt blir det när barnen själva kan påverka innehållet, en app där man kan rita, berätta, prata in, titta och lyssna ger större möjligheter jämfört med något som är fixt och färdigt.

Ju öppnare applikationerna är – desto mer delaktiga blir barnen visar den forskning som Petra Petersen hittills har lagt fram i en licentiatavhandling vid Uppsala universitet.

Läs också: Skolverket: Alla elever och lärare ska få egna datorer

Det handlar i grunden om möjligheten att göra egna val. Med appar där barnen exempelvis kan skapa sina egna sagor genom att rita och samtidigt tala in sin berättelse på sitt eget språk är ett stort steg framåt för att de ska känna stolthet och också få in i vardagen, i praktiken, en positiv erfarenhet av flerspråkighet för hela gruppen.

Men om ingen förstår sagan – hur fungerar det då? Får barnet översätta den? 
– Nej. det får de göra som de vill. Det finns ju bilder, färg och form också som barnet skapat – det är ju också språk som gör att man kan förstå, säger Petra Petersen.

Ett annat väldigt handfast sätt att utnyttja plattorna på för att ge flerspråkiga barn möjlighet att tala sitt eget språk är att försöka koppla ihop personer med samma modersmål på olika förskolor i samma kommun.

– I Huddinge kommun har vi låtit barn använda Skype för att prata med pedagoger eller andra barn som har samma modersmål men som finns på någon annan förskola i andra änden av kommunen, säger Petra Petersen.

– Vi har försökt få ihop ett kontaktnät. Till en börja med kan man lägga upp färdiga tider där det passar att prata så kan man senare gå över till att skajpa när det finns intresse och behov.

När barn får vara med i flerspråkiga aktiviteter så händer det saker – även om barnen är små, konstaterar hon.

– De kanske inte säger så mycket men när de hör det språk som deras föräldrar pratar så skrattar de.