Flippade klassrum har blivit – just det ,en riktig flipp. Det handlar alltså om metoden där eleverna får till läxa att titta på en filmad genomgång på webben före lektionen så att lektionstiden kan användas för praktiska övningar och frågor.

Men om flippade klassrum verkligen fungerar och leder till bättre resultat det vet vi inte ännu konstaterade Daniel Barker, gymnasielärare i matematik och fysik som också arbetar deltid på läromedelsföretaget Natur och Kultur, när han talade vid skolmässan Sett i dagarna.

Han är själv en entusiastisk förespråkare av flippade klassrum och har lagt ut runt 350 filmade genomgångar i matematik och fysik på gymnasiet på Youtube, genomgångar som används flitigt och hittills visats nästan 2,5 miljoner gånger.

Läs också: Här är vd:n som nobbar powerpoint och flippar styrelsemötena

Under de år han har använt metoden har han tittat på hur resultaten på de nationella proven sett ut för klasserna på den egna skolan, Norra Real i Stockholm. Men det finns ingen glasklar trend. Några klasser som flippat klarar sig bättre än de andra men andra gör det inte. Det behövs helt enkelt större studier.

I väntan på det gäller det att skaffa fast mark under fötterna och också använda metoder som vi vet fungerar, som har ett empiriskt vetenskapligt stöd. För att hitta dem måste vi ta oss bakåt till tiden före digitaliseringen och föra in de metoderna i dagens undervisning anser Daniel Barker.

En sådan metod är det som kallas peer instruction – kamratlärande. De vetenskapliga beläggen för att det fungerar är runt 50 år gamla. En amerikansk forskare Philip Treisman såg hur i stort sett alla matematikstudenter vid universitete som kom från en och samma minoritetsgrupp misslyckades.

I gengäld lyckades studenterna från en annan minoritetsgrupp väldigt bra. Frågan var vad som skilde de båda grupperna åt. Hypoteser som att den ena gruppen hade lägre motivation än den andra. sämre förkunskaper, svagare familjestöd eller lägre inkomster förkastades – det gick inte att hitta sådana samband.

Men det fanns en sak som skilde grupperna åt och det var hur de arbetade. Den grupp som lyckades arbetade först enskilt med problemen men på kvällarna samlades de och pratade matematik och jämförde lösningar. De hjälpte varandra när de körde fast.

I den andra gruppen ville man inte tala om matematik, det var ångestladdat – det var ett misslyckande om man inte klarade det på egen hand. Det handlar alltså om att organisera undervisningen på ett annat sätt.

– Det är lätt att säga, men jag vet av egen erfarenhet att det inte är så lätt att försöka engagera elever att diskutera matematik, säger Daniel Barker.

– Några hakar på och lär sig mer medan andra är tysta och inte lär sig något alls. Det räcker inte med att sätta elever i grupp för att få med dem.

Läs också: Skolverket: Alla elever och lärare ska få egna datorer

Här kan digitala verktyg komma in som hjälp att få fart på diskussionen. Eleverna får ett problem och ett par olika lösningar. De får fundera en stund och sedan välja sitt svar i ett webbaserat enkätvertyg där det går att se hur många i klassen som röstat på de olika svaren.

Sedan får de sätta sig i grupper och förklara för varandra hur de kommit fram till sina olika lösningar – har de tänkt likadant får de fundera på andra möjliga sätt att tänka.

Efter att alla diskuterat i grupp så får de rösta igen och sedan berättar läraren vilket svar som är rätt och låter olika elever berätta om hur just de resonerat.

– På det här viset får man fram att det finns många olika sätt att tänka, olika strategier som kan användas i olika situationer.

Det här är bara en vetenskapligt förankrad metod som förstärks med digitala verktyg och det gäller att hitta fler tror Daniel Barker.

– Vi måste titta bakåt i tiden och använda oss av den kunskap som finns. Leverantörer tar i dag ofta fram digitala läromedel där läraren inte nödvändigtvis är en betydelsenärande aktör. Samtidigt visar all empiri att lärarens undervisning är den enskilt viktigaste faktorn för om elever lyckas eller inte. Så jag försöker komma på vilka metoder jag ska använda där jag som lärare är en betydelsbärande aktör, säger han.