Föreläsningar, pluggande och examination. På det viset har studenter tagit sig igenom universiteten i många många år. Men frågan är hur länge det kommer att se ut så.

– I dag finns högkvalitativ undervisning fritt tillgänglig på nätet. Det som inte erbjuds där är lärarstöd, studievägledning och en examinering som en arbetsgivare vågar lita på, säger Gunnar Karlsson, professor vid Skolan för elektro- och systemteknik på KTH som länge intresserat sig för den framtida arbetsmarknaden och hur det påverkar universitetsväsendet.

Läs också: Därför är öppna nätutbildningar framtidens sätt att lära sig

Mycket långsam förändring... 
Egentligen finns inte mycket konkret att peka på ännu – universiteten tuffar på ungefär som de alltid gjort. Visst har utbildningar över nätet hunnit bli vardag sedan de kom igång på allvar för drygt tio år sedan, enligt Universitetskanslerämbetet går 27 procent av studenterna i dag på distans, ibland också blandat med studier på plats. Men det har knappast inneburit en revolution. Ännu.

– Den här förändringen är inte en tsunami utan mer som en glaciär där landskapet förändras radikalt men det går så långsamt att vi inte är medvetna om det. Överraskningen kommer först när glaciären smälter, säger Alastair Creelman, specialist på e-lärande vid Linnéuniversitetet.

Han tycker att vi ofta överdriver betydelsen av de fysiska föreläsningarnas fördel gentemot nätstudier.

– Att sitta i en föreläsningsal med 250 andra 3–4 gånger i veckan kallar jag för distansutbildning. Kontakten med läraren är mer eller mindre noll och du själva pluggandet gör du på egen hand.

... men plötsligt kan det smälla
Per Ödling, professor vid Institutionen för elektro- och informationsteknik vid Lunds Universitet, tror att hela utbildningsväsendet kan vältas över ända rätt snabbt. Redan för några år sedan föreslog han att svenska staten borde förbereda sig på de förändrade strukturerna genom att skapa ett nytt nätbaserat universitet riktat till hela världen – University of Sweden.

Han förutspår att universiteten kan få konkurrens från ett håll som de flesta kanske inte väntar sig.

– Om någon av de stora jättarna – Google eller Apple – fick för sig att ge sig in på utbildningsmarknaden, ja, det skulle kunna ställa om allt på en natt, säger han.

– Google är ett varumärke som associeras starkt med kunskap. Det är där vi letar efter information och får svar. Det skulle vara svårt för universiteten att parera det.

Stora öppna nätkurser rör om
Men även om skiftet inte blir så drastiskt finns andra krafter som likt mullvadar underminerar marken för de traditionella lärosätena. En viktig del är det som kallas moocar, massive open online courses, där universitet lägger ut kurser som är öppna för alla på nätet. Just en sådan variant som Per Ödling tänker sig att Google skulle kunna få för sig att satsa på.

Läs också: Digitala tentor gör succé i Lund – och gillas av både studenter och lärare

Moocar har fått stor spridning runt om i världen och fenomenet har fått mycket uppmärksamhet. Först ut var de stora amerikanska universiteten men även Sverige har några moocar redan körts. Fast ännu har de inte riktigt landat i utbildningsväsendets organisation. De ryms nämligen egentligen inte inom universitetens verksamhet eftersom det inte krävs behörighet för att delta. Men Universitetskanslerämbetet föreslår i en utredning som ligger hos regeringen att moocar ska bli en särskild utbildningsform.

– Det här är väl det mest påtagliga som händer just nu, säger Gunnar Karlsson och berättar att KTH nu är medlem i edX som hjälper universiteten att erbjuda moocar. Den andra stora aktören är Coursera.

– Ändå har det inte påverkat universiteten strukturellt. Inte heller amerikanska universitet som Stanford och MIT som hållit på mycket med moocar har påverkats i någon större grad mer än att det gett dem större synlighet. säger han.

Examen en viktig pusselbit
Från universitetens sida påpekas ofta att moocar inte leder till examination utan snarast är ett komplement för dem som vill höja sin kompetens. För utan examen blir meriten inte mycket värd ute på arbetsmarknaden.

Men så enkelt är det inte anser Alastair Creelman, specialist på e-lärande på Linneuniversitetet. 

Alastair Creelman
Alastair Creelman.

– Även om vi inte tillåter examination på moocar i Sverige så finns det flera aktörer utomlands som ger examination. Så egentligen är det väl bara en tidsfråga innan det kommer in studenter med examen från en mooc som getts av ett amerikanskt universitet till ett svenskt universitet – frågan är vad som händer då, säger han retoriskt.

Men kan man verkligen lita på en examen som görs online? Hur vet man att studenterna inte fuskar?

– I dag finns det lösningar för nätexamination hemma. Studenter som registrerar sig för examination får en mjukvara som läggs in i datorn. När den kopplas in låser den datorn och du måste legitimera dig med ett godkänt id via en webbkamera - du får också visa hur det ser ut runt om i rummet så att inget är dolt. Alla rörelser och ljud i rummet registreras och algoritmer upptäcker avvikelser. Det är lika säkert som en salstenta, säger Alastair Creelman.

Öppnar upp universiteten
Kanske är moocarnas viktigaste roll att de öppnar upp universiteten och skapar nya vägar till utbildning.

– Man kan fundera på vad som händer med alla dem som vi på universiteten tackar nej till. Det här är en möjlighet för vem som helst att kunna gå en utbildning – varför vara så exklusiv, säger Alastair Creelman.

Det betyder inte att det går att enbart förlita sig på studier via nätet.

– Det kommer att kräva mycket stöd också. I dag är det ofta de redan frälsta, högubildade personer med digital vana som tar för sig av moocar. De som skulle ha mest nytta av det vet inte att det existerar – det kan handla om äldre personer som vill sadla om eller ensamstående föräldrar som inte kan flytta.

För att ge stöd till dem med dålig studievana och dålig studieteknik tänker sig Alastair Creelman att bibliotek, folkbildningorganisationer, vuxenutbildningen och lokala lärcentra skulle kunna gå in och hjälpa till.

Läs också: Allt fler söker it-utbildning – men antalet platser växer inte lika snabbt

Även Gunnar Karlsson pratar om hur tekniken öppnar upp för ett livslångt lärande – något som blir en nödvändighet i morgondagens arbetsliv.

– En ingenjörsutbildning kan inte längre amorteras av under ett 40-årigt arbetsliv. Efter några år krävs att du uppgraderar din kunskap. I stället för att studera först och arbeta sedan kommer vi att varva de två hela livet.

Hindren för det är av mer praktisk natur. Utbildningar måste finnas tillgängliga på nätet och det måste vara möjligt att gå ner i arbetstid emellanåt.

– Det handlar mer om socialförsäkringens utformning än om teknik, säger han.

Lågt hängande frukter
Universiteten har samtidigt mycket att vinna på att utnyttja möjligherna med nätbaserad undervisning mer. Ett sätt är att dela föreläsningar med varandra. Inte minst på den grundläggande delen av utbildningen där likartade föreläsningar hålls av olika lärare i olika föreläsningssalar runt om i landet.

– I stället för att 200 lärare ska hålla ungefär samma föreläsning i företagsekonomins a-kurs skulle de kunna använda sig av en gemensam och på så sätt frigöra tid för annat, säger Alastair Creelman.

Per Ödling är inne på samma spår.

– Bulkdelen i en utbildning är ju ofta gemensam över hela världen så varför då inte använda sig av världens bästa föreläsningar, säger han. 

Men det finns hinder i vägen för ett ökat samarbete och delade resurser. Medan universitet som MIT sedan många år lagt ut sitt kursmaterial fritt på nätet under creative common-licens är tillgången begränsad i Sverige. Det beror på att varje enskild lärare har rättigheterna till sitt eget material så ett universitet har helt enkelt inte rätten att lägga ut det.

– Samtidigt ska man komma ihåg att det inte är någon som frågat lärarna eller uppmuntrat dem att frivilligt lägga ut det. Det skulle kunna finnas ett belöningssystem till dem som delade med sig, säger Gunnar Karlsson.

Fakta

  • De senaste 15 åren har antalet studenter som läser på distans, i huvudsak via nätet ökat rejält i Sverige. Nu utgör den enligt Universitetekanslerämbetet, UKÄ, 27 procent av de studerande totalt. Hösten 2014 studerade drygt 73 000 på distans, jämfört med runt 25 000 i början av millenniet. 
  • Flera svenska lärosäten ger så kallade moocar, öppna nätkurser, och enligt en enkätundersökning som UKÄ genomförtvar antalet anmälda till svenska MOOCs 64 000 år 2014 och drygt 150 000 år 2015.
  • Svenska lärosäten som ger moocar: Chalmers Tekniska Högskola, Högskolan i Jönköping, Karolinska institutet, Lunds universitet, Mittuniversitetet och Stockholms universitet. 
  • Även Blekinge tekniska högskola, KTH och Uppsala universitet är i startgroparna. 

Källa: UKÄ