Schweiziska forskare presenterade för några år sedan en studie som visade att hjärnan anpassade sig efter tummarnas dans på våra mobiler. Inte på lång sikt via mutationer – nej, den förändras kontinuerligt för att ta hand om våra nya digitala vanor.
Forskarna såg att den elektriska aktiviteten i hjärnan hos dem som använder smarta mobiler höjdes när tummens, långfingrets och pekfingrets toppar berördes, nivån höjdes i direkt proportion till hur mycket mobilen användes.
Ett fantastiskt fint samarbete helt enkelt. Hjärnan märker att vi gillar att pilla på våra mobiler och ser till att strukturera sitt arbete efter det.
– Ja, den mänskliga hjärnan är väldigt plastisk, säger Predrag Petrovic, hjärnforskare på Karolinska Institutet i Solna.
Han konstaterar att hjärnans anpassningsförmåga inte begränsar sig till våra digitala vanor.
– En forskarkollega till mig gjorde försök med personer som lärde sig jonglera under tre veckor. Det visade sig att när man tittade före och efter att de områden som behövdes för att kunna jonglera blivit större.
Läs också: Här är prylen som översätter direkt i örat – som en babelfisk
Det vi har för händer påverkar alltså vår hjärna – olika områden aktiveras beroende på om en person är fotbollsproffs eller finsnickare. Våra digitala tummar påverkar troligen hjärnorna hos de flesta av oss.
Hjärnan är också extremt läraktig. Allt som kommer in i den försöker den tolka. Och den är bra på det.
Ett exempel är sensortekniken Brainport som tagits fram för att hjälpa synskadade. Via ett par glasögon med kamera skickas bilder av omgivningen till ett chip som omvandlar dem till elektriska impulser. De skickas till en sensor som ligger inne i tungan och därigenom går de elektriska impulserna upp i hjärnan. Och när impulserna når syncentrum så kan personen se sin omgivning hjälpligt.
Det pågår också försök där människokroppen får ta emot binär kod i form av impulser – impulser som hjärnan sedan förmår tolka. Ett sådant försök är den väst som forskaren i neurovetenskap David Eagleman tagit fram.
Tanken är att den ska vibrera in information genom ryggen på den som bär den, data som sedan vibrerar vidare upp i hjärnan som tolkar den. David Eagleman beskriver den som ett nytt sinne som exempelvis kan användas för att låta döva - eller känna – tal och andra ljud.
En 37-årig man som testade en prototyp av västen förstod efter fem dagar vad som sas till honom med hjälp av vibrationerna. ”Hans hjärna börjar låsa upp vad datan betyder” förklarade David Eagleman i en kommentar till sajten The Atlantic.
Ett nytt språk, eller ett nytt sinne, som hjärnan alltså glatt tar itu med och tolkar.
– Hjärnan är en tolkningsmaskin, sägre Predrag Petrovic.
– Det är det som karakteriserar oss och skiljer oss från andra djur – vi är bäst på att dynamiskt anpassa oss till nya situationer. I grunden handlar det om ett evolutionärt tryck där vi varit med om relativt snabba förändringar.
Läs också: Strategierna som siktar mot hjärnan och får oss att klicka på webben
Hjärnan tycks alltså minst sagt vara villig att delta i digitaliseringen.
Men hur är det då med allt tal om att våra stenåldershjärnor inte klarar av den digitala stressen?
Jo, det handlar om att vi också släpar med oss ett evolutionärt bagage som vi inte så lätt blir av med förklarar Predrag Petrovic.
– Där de funnits ett stort evolutionärt tryck är våra hjärnor mindre plastiska. Det gäller alltså sådant där det handlat om liv och död att reagera på rätt sätt. Ta till exempel vår nedärvda rädsla för ormar och spindlar den är ju rätt irrationell i dag. I Sverige har vi ju inte ens giftiga spindlar.
När den digitala världen stöter på just de här delarna i hjärnan blir det alltså stopp – här finns ingen beredskap för, eller vilja till, förändring. Det kan handla om sådant som att många intryck stressar oss eller att våra belöningssystem inte alltid belönar oss för rätt saker.
Hjärnan uppfattar det exempelvis som en belöning när vi får likes på
Facebook eller det plingar in ett sms och det gör det svårt för oss att lägga ifrån oss mobilerna trots att vårt rationella jag säger oss att vi borde göra det.
Läs också: Forskare hackar hjärnan för att lära datorer att tänka som människor
Hur vi påverkas av mer komplexa utmaningar som exempelvis dataspel eller av att kliva in i virtuella världar där våra sinnesintryck invaderas av fiktion – ja, det är betydligt svårare. Kanske finns det en del som hjärnan klarar av och anpassar sig till men vi styrs också av det som ligger nedärvt.
– Hjärnan kommer att bearbeta informationen mer och mer som verklig och det beror på personlighetstyp hur vi klarar av det, säger Predrag Petrovic.
– Personer som har högre benägenhet för psykoser kan exempelvis ha svårare att hantera sådana stimuli. De kan ha lättare att integrera mer av den informationen som sann.
Det här är helt enkelt områden som måste studeras bättre innan vi vet hur det påverkar oss.
– Det går inte att uttala sig om det som expert, det är otroligt komplext och sanningen är att vi inte vet hur sådant som våldsamma dataspel eller virtuella miljöer egentligen påverkar oss, eller en del av oss, säger han.
Predrag Petrovic konstaterar att det finns mycket forskning kvar att göra för att identifiera vad i den nya tekniken som kan påverka oss på dåliga sätt.
Men kan det inte vara svårt att hantera det på ett rationellt sätt om våra hjärnor inte beter sig rationellt?
– Jo, absolut. Men vi lever ju i ett samhälle och får lära oss att förhålla oss till det. Det är viktigt att vi använder oss av den kunskap som vi tar fram.
