Försvarets omtalade Prioprojekt – som gått ut på att implementera SAP:s affärssystem i verksamheten – är nu avslutat. Det har tagit åtta år och enligt Försvaret självt kostat 3,3 miljarder kronor. Totalnotan landade därmed ungefär en miljard dyrare än grundbudgeten som låg på 2–2,5 miljarder kronor.
Maria Arblom är tillförordnad cio på Försvarsmakten och hon berättar att de efter erfarenheter från Norge och Danmark beslutade sig för att lägga ner projektgruppen så snart det gick – så att linjeverksamheten fick ta över systemet.
Läs också: Svenska försvarets server med i it-attack mot amerikanska banker
– I Norge och Danmark lät man sina projekt leva för länge. Vi hade en stor grupp människor som arbetade med det här projektet, och det är bättre att de får komma ut i linjen och arbeta där. Det är fortfarande en del saker kvar som ska rullas ut, inom logistiken, men det är ute hos den verksamheten.
– Det är klart att det ger lite ont i magen att gå från en form till en annan, men samtidigt är det ganska skönt. Det är svårt med de här dubbla rollerna, att både driva det ordinarie programmet och ett sådant här projekt.
Prioprojektet har sedan starten 2008 kantats av motgångar och svarta rubriker. Budgeten har sprängts och kritiken har stundom varit massiv. Slutfasen verkar emellertid ha löpt smidigare. Det senaste uppmärksammade strulet var med lönefunktionen för ett och ett halvt år sedan – då försvarsanställda som pendlar fick felaktiga avdrag på lönen.
– Lönerna är ju det som är mest påtagligt för medarbetarna och därför blir det stor uppmärksamhet kring en sådan incident. Men det är löst, säger Maria Arblom.
Det har även funnits en hel del kritik inifrån organisationen mot systemet. Maria Arblom säger att en organisation som Försvaret har speciella utmaningar eftersom den innehåller så olika befattningar, och att det handlar om att lära sig och anpassa både organisationen och systemet.
– Det har absolut funnits en förtroendebrist hos användarna. I början var det till exempel en ohållbar situation för plutoncheferna, när de var ute i fält. Där gjorde man förenklingar och anpassade systemet efter deras situation.
– Men det är klart att sådant är svårt, i en sådan här organisation finns så olika personalkategorier. Det är alltifrån de som arbetar på kontoret till de som är stationerade på Mali. Vi har fått arbeta mycket med att anpassa systemet till olika arbetssituationer.
Maria Arblom säger att reaktionerna från användarna i verksamheten blir mindre och mer positiva ju längre tiden går, och desto mer de får använda systemet.
– Många tycker att det är bättre nu, när allt finns på ett ställe. För mig som chef är det bättre att ha allt från ekonomi till personalinformation på ett ställe. Nästa fas är att jobba med nyttan, att skruva på det som blev tokigt.
Läs också: Tiger – den hemliga svenska telefonen som är omöjlig att avlyssna
Nu är det FMTIS som sköter drift och förvaltning av systemet – och just nu är en stor uppgift att mata in olika data i systemet.
– Den stora uppgiften är att mata in all information om material i systemet, och jobba med datakvaliteten. Det är klart att det är en stor omställning ute på förråd och verkstäder. Hur lång är den här kanonen? Det måste stämma, eftersom transporten sedan anpassas efter detta. Lagerstatusen måste vara rätt eftersom man anpassar beställningar efter detta.
Under hela den här processen har IBM varit huvudpartner till Försvarsmakten. Enligt siffror som Computer Sweden tagit fram med hjälp av konsultbolaget Doublecheck var Försvarsmakten IBM:s i särklass största kund i offentlig sektor under 2015 – totalt köpte Försvarsmakten tjänster från IBM för närmare 700 miljoner kronor.
– IBM är fortfarande en strategisk partner och de har avtal både vad det gäller förvaltningen och stöd i de utrullningar som finns kvar samt personalförsörjning, säger Maria Arblom.
Det enda som finns kvar av Prioprojektet är själva namnet – som SAP-systemet fortfarande heter.
Vore det inte bättre att byta namn på systemet också, när de blivit så förknippat med olika misslyckande?
– Det hade nog bara skapat mer förvirring, säger Maria Arblom.
Förseningar, sprängd budget och svarta rubriker. Nu med facit i hand – har systemet varit värt allt det här?
– Då är ju frågan vad man ska relatera till. Vi hade gamla system som vi var tvungna att byta. Vi har bättre kontroll i de här nya. Och jag tycker att det är bättre nu.
