I dag investerar europeiska tv-bolag ungefär 20 procent av sin omsättning i originalproduktioner. On demand-tjänster bara en procent. EU-kommissionen vill se en förändring.

Förslaget som presenteras i dag innebär förändringar i direktivet för audiovisuella medietjänster. Alltså det regelverk som reglerar vad vi ser på tv och som ska säkerställa bland annat kulturell mångfald. Kommissionen vill skapa en mer rättvis marknad och lyfta fram europeisk film- och tv-produktion.

Så vad betyder då detta? Ja, till exempel kan EU säga till tjänster som Netflix och HBO att 20 procent av deras programkatalog måste bestå av europeiskt innehåll. Förslaget öppnar också upp för att medlemsstaterna kan begära att videotjänsterna ska bidra med ekonomiska bidrag till europeiska produktioner. Om tjänsten är tillgänglig i deras respektive land.

Läs också: Bittorrent släpper streamingtjänst för live-tv

Redan i dag finns krav på de här streamingtjänsterna, men nu är tanken att regelverket ska bli tydligare. Det ska till exempel inte vara möjligt att etablera sig i ett land för att de har en mildare inställning än andra medlemsstater.

Europeisk film kan enligt förslaget lyftas fram på flera sätt: visa vilket land som ligger bakom produktionen, möjlighet att söka film efter land eller presentera europeiska produktioner tydligt på deras förstasidor.

Att förslaget kommer just nu beror mycket på att människors vanor har förändrats, skriver kommissionen. De vill uppnå ett bättre balanserat regelverk som ska vara tillämpbart på samtliga distributörer, oavsett plattform. Men det är inte bara tv-tjänsterna som berörs av förslaget.

Oettinger
Günther H Oettinger.

– Sättet vi tittar på tv eller video i dag må ha förändrats, men inte våra värderingar. Med de här nya reglerna kommer vi upprätthålla mångfalden i media, tillsynsmyndigheternas självständighet och göra klart att hat inte har någon plats på plattformar för videodelning, Vi vill också säkerställa ett jämnade spelfält, ansvarfullt beteende, tillit och rättvisa på plattformar i onlinemiljö. Det är vad vi slår fast med dagens meddelande, säger Günther H Oettinger, kommissionär med ansvar för den digitala ekonomin och samhället.

Som framgår av hans uttalande berörs även tjänster som Youtube. Alltså tjänster vars primära syfte är att tillhandahålla program eller innehåll producerat av användarna. Direktivet gäller generellt inte för nyhetstidningar, men nu berörs också deras webb-tv av reglerna.

Den tidigare inställningen att hitta en gemensam lösning för samtliga tjänster har ratats. One-size-fits-all funkar inte konstaterar de. Vare sig för konsumenterna eller företagen. Istället har en anammat en mer principbaserad inställning i lagförslaget och ska hantera varje bransch för sig och deras specifika problem.

Läs också: Läckta EU-dokument: Netflix kan få fortsätta med geoblockering

I korthet betyder förslaget att liknande tjänster ska ha liknande lagstiftning och att Kommissionen ska verka för att minska omfattningen av rådande lagar. Till exempel kan det handla om leverantörer av kommunikationstjänster på nätet ska ha samma regler kring konfidentialitet som traditionella telekomoperatörer.

Men de ställer också högre krav på att de som sköter plattformarna agerar ansvarfullt. Det gäller också sajterna för videodelning. Uppförandekoder ska tas fram med branschen. Men tillsynsmyndigheterna, som Myndigheten för radio och tv, ska också få ökade möjligheter att upprätthålla de reglerna. Till och med bötfälla de som inte följer de uppsatta koderna, om den nationella lagstiftningen tillåter. Tillsynsmyndigheterna kommer också få en starkare roll och vara mer fristående från andra myndigheter eller organisationer.

Just nu kokar det i Europas digitala gryta. I dagarna diskuteras såväl regler för att ta med Netflix på semestern, de så kallade portabilitetsreglerna, och Privacy shield, det avtal som reglerar datatrafiken mellan EU och USA. Dessutom blev den nya dataskyddsförordningen nyligen klart.