Regeringens förslag går ut på att låta datacenter få samma villkor som annan basnäring i Sverige och det innebär en betydligt lägre skatt. Från dagens skattesats på mellan 19,4 och 29,4 öre per kilowattimme beroende på var datacentret ligger ner till 0,5 öre per kilowattimme.
I den utredning kring energiskatt som kom förra året och som regeringen bygger sitt förslag på framgår att elkostnaden totalt sett kan uppgå till mellan 30 och 60 procent av de totala driftskostnaderna.
När CS tidigare räknat på vad en sänkt elskatt skulle betyda för Facebooks datacenter i Luleå landar det på en besparing på runt 130 miljoner kronor per år.
Om förslaget går igenom innebär det att vi hamnar i paritet med våra nordiska grannländer.
– Vi är jätteglada för det här. Vi har haft en situation med snedvriden konkurrens i Norden, säger Anne Graf, kommersiell chef på The Node Pole som arbetar för att få datacenter att etableras i norra Sverige.
– Nu blir förutsättningarna desamma som i annan industri. Och både ur ett globalt perspektiv och för svensk konkurrenskraft är det bra att regeringen nu visar att den här branschen prioriteras.
Läs också: Så ska HPE flytta datacentret till väderkvarnar och tågvagnar
Enligt Tomas Sokolnicki på Business Sweden är elskatten en avgörande faktor när stora aktörer ska besluta var de ska etablera sina datacenter.
– Det är tydligt att det är en beslutsparameter. När vi konkurrerar med länder som i övrigt har liknande förutsättningar så blir det till sist kostnader som avgör. Och det kan vara svårt att driva igenom ett beslut för en tioårsperiod när skattesatsen ligger mycket högre, säger han.
Blir villkoren mer lika får Sverige ett betydligt bättre läge konstaterar han.
– Vi har absolut chans att att fånga en mycket stor andel datacenterinvesteringar relativt sett.
Varför är det då så viktigt att få hit datacenter? De sysselsätter ju knappast lika många som vår basindustri?
– Nej, men det gynnar svensk konkurrenskraft och har positiva effekter som spiller över till andra delar av ekonomin, säger Tomas Sokolnicki.
En sådan effekt är att det blir lättare för svensk it-industri att närma sig de globala jättarna när de finns på plats.
– Det är bland annat det man vill uppnå – en spridningseffekt av kompetens, säger han.
Och även om inte datacentren i sig sysselsätter så väldigt många skapas arbetstillfällen i flera andra led. Centren ska byggas, driftas och bevakas konstaterar både han och Anne Graf.
– Det är också en vits för Sverige att vara med i internets infrastruktur, säger hon.
– Precis på samma sätt som vi har flygplatser, hamnar och vägar så behöver vi den här typen av infrastruktur.
Läs också: Amerikansk datacenterjätte etablerar sig i Sverige
Anne Graf pekar också på att närheten till de stora internetföretagen är en fördel för forskningen. Och hon pekar också på energibesparingar.
– Vi har en stor mängd vattenkraft i norra Sverige, en plats där konsumtionen inte är så hög. Då är det bättre att flytta datan än elen, eftersom en del el går förlorad på vägen annars.
Bedömningar som Tillväxtverket och Boston Consulting Group har gjort pekar åt samma håll. Tillväxtverket har beräknat att Facebooks datacenter i Luleå ger ungefär 260 nya jobb förutom de 300 jobb som kommer till under byggtiden. Förutom det räknar man med att indirekta effekter gör att varje nytt arbetstillfälle i sin tur genererar ytterligare 0,3 nya jobb i regionen.
Boston Consulting Group är ännu mer optimistiska och räknar med upp till 1,3 nya jobb per jobb som skapas i direkt anslutning till Facebooks datacenter.
Men ännu handlar det bara om ett förslag, vad talar för att det blir verklighet?
– Det känns som en positiv signal att förslaget jobbats igenom noggrant i en utredning och att det har ett investeringsfrämjande perspektiv. Nu skickas det vidare till Lagrådet så får vi se vad som händer. Men ju fortare det genomförs desto bättre om du frågar mig, säger Tomas Sokolnicki.
