Det har snart gått ett år sedan Lantmäteriet började öppna upp sina kartdata. Hittills har man släppt en översiktdatabas över Sverige och detaljerade terräng- och fjällkartor.
– Det har varit ett jättestort intresse, säger Peter Nyhlén, enhetschef på Lantmäteriet.
– Vi har fått så enorm mycket positiv feedback att vi får rekrytera en sommararbetare för att hantera alla svar.
Hur användningen ser ut i detalj kan han dock inte säga eftersom de som använder den öppna datan inte registreras.
– Vi vill inte krångla med sådant, men samtidigt är vi självklart intresserade av responsen. Få veta om de som använder sig av våra data saknar något eller om vi kan göra det bättre. Så vi har en frivillig registrering.
Läs också: Stort steg för grannsämjan – nu kan tomtgränser äntligen bli digitala
Enligt Peter Nyhlén finns det tydliga indikationer på att det i första hand är enskilda personer eller småföretag som går utnyttjar möjligheten – och de verkar veta vad de gör.
– Det handlar om hur de kommer åt informationen. Det finns möjligheter att ladda ner datan som den är, men de flesta går in och använder sig av våra api:er som läser direkt in i våra databaser och har den mest aktuella informationen.
Men fortfarande har Lantmäteriet bara släppt runt fem procent av alla data som myndigheten vill släppa fria. Och det som återstår är sådant som har stor användningspotential.
Det handlar om fastighetskartan i skala 1:10 000, skalriktiga, molnfria, flygbilder över 75 procent av Sverige i 25 centimeters punktupplösning, den nationella höjddatabasen och fastighetsadresser.
– Det är det bästa adressregister vi har men det är inte alltid registret används strategiskt i exempelvis krissammanhang, som det skulle kunna göra, säger Peter Nyhlén.
Samtidigt finns det data som man inte planerar att släppa eftersom man helt enkelt inte anser att det finns så mycket nytta med det – som hur fastigheter är intecknade exempelvis.
Totalt räkna Lantmäteriet med att förlora intäkter på 150 miljoner kronor genom att inte längre ta betalt för användningen av de här databaserna – pengar som måste ersättas med statliga anslag. Något som myndigheten också föreslagit regeringen i de senaste budgetunderlagen som man lämnat in.
Tanken är att öppna data i sig skapar nya affärer, nya tjänster och leder till effektiviseringar.
– Vi räknar med att staten får pengarna tillbaka många gånger om, säger Peter Nyhlén.
Läs också: Absolut, Fyndiq och Västtrafik: Så vässar de sina affärer med öppna data och delade api:er
Och nu hoppas han att det kommer att lossna. I senaste regleringsbrevet från regeringen fick Lantmäteriet ett uppdrag att kartlägga nyttor och kostnader med den redan gjorda satsningen men även för hur det skulle se ut om Lantmäteriet släpper all den kartdata som man själva vill. En första delrapport ska lämnas i höst och uppdraget ska slutrapporteras i maj nästa år.
– Det märks ett tydligt intresse hos regering och departement. Jag hoppas att det ska komma ett beslut framöver, säger Peter Nyhlén.
