Innehållet i den här artikeln:
Del 1: Bitcoin-året 2017: kursen skjuter i höjden men när spricker bubblan?
Del 2. Så fungerar tekniken bakom bitcoin
Del 3. Vem skapade egentligen bitcoin?
Del 4: Så handlar du med kryptovalutan
Del 5: Reaktioner från bank- och finansvärlden
Del 6: De vanligaste frågorna om bitcoin – och svaren
2017 visade sig bli året då kursen för kryptovalutan bitcoin sköt i höjden likt en nordkoreansk kryssningsmissil. Men precis som för raketen i fråga är det många som ställer sig undrande till om det verkligen finns någon substans i fenomenet bitcoin. Åtskilliga höjdare och proffstyckare i den etablerade finansvärlden är långt ifrån övertygade, även om det finns tecken på att även tunga aktörer på finansmarknaden numera tar bitcoin på största allvar.
En sak är åtminstone säker, den mystiske, anonyme skaparen som går under pseudonymen Satoshi Nakamoto är snuskigt rik, åtminstone på papperet. Nyligen kunde vi konstatera att han var god för en förmögenhet på närmare 165 miljarder kronor, vilket gör honom/henne till en av världens 50 rikaste personer. Ovan nämnda siffra får du dock ta med en nypa salt. Bitcoin kännetecknas av snabba och överraskande kursändringar från en dag till den nästa.
Läs också: Nu drar utvinningen av bitcoin mer ström än hela Irland
Det har för övrigt spekulerats vilt under året vem som gömmer sig bakom namnet Satoshi Nakamoto. Flera bitcoin-utvecklare har pekats ut, likaså USA:s underrättelsetjänst NSA och, så klart, superentreprenören Elon Musk. Men inte har vi blivit klokare för det.
Möjligheten att snabbt skaffa sig en redig förmögenhet visade sig utgöra en stark lockelse, så pass att en app som används för att handla med bitcoin parkerade på förstaplatsen på listan över de mest nedladdade apparna i USA i november, samtidigt som kursen började lyfta på allvar. I skrivande stund, kort före julhelgen, ligger kursen på cirka 18 000 dollar, vilket innebär en makalös uppgång om man jämför med hur det såg ut för bara ett år sedan, då kursen låg på under 800 dollar.
Bland de som gjorde sig en hacka finns bröderna Winklevoss, ni vet de där tvillingarna som hävdade att Facebook var deras idé, och att Mark Zuckerberg stulit den av dem. En del av pengarna från den mångmiljonuppgörelsen investerade Winklevossarna i bitcoin, med resultatet att de numera kan titulera sig bitcoinmiljardärer.
I Sverige, liksom många andra länder, har flera aktörer höjt ett varnande finger, däribland Claes Hemberg på Avanza bank, som vid upprepade tillfällen pekat på riskerna med att investera i bitcoin i sin blogg. I slutet av året gav sig till och med den svenska riksbankschefen Stefan Ingves in i debatten och kallade bitcoin "spekulativt och riskfyllt". Till Dagens Nyheter sade Ingves: "Bitcoin är inte pengar i Riksbankens mening, utan är ungefär som att prissätta medaljer, tavlor eller liknande".
Läs också: Kroppsvärme används för att gräva bitcoin – blir det lösningen när robotarna tar våra jobb?
Den danske riksbankschefen Lars Rohde uttryckte sig än mer drastiskt och konstaterade att ”bitcoin är dödligt”. Liksom många andra jämför han bitcoinboomen med den så kallade ”tulpanfeber” som rådde i Holland på 1600-talet när handeln med tulpanlökar skenade till rekordnivåer men sedan rasade ihop fullständigt, något som brukar räknas som världens första finansiella bubbla. Ytterligare en aktör som uttryckt sig minst sagt skeptiskt är Nordeas vd.
Om vi återanvänder till Claes Hemberg så kommer han med argumentet att det förmodligen bara är en tidsfråga innan fler länder inför ett bitcoinförbud. Om bitcoin är på väg att ersätta dagens valutasystem skulle nämligen staten riskera att tappa kontrollen över samhället: "En valuta är ett sätt att få in skatt, men också styra ekonomin med mer gaspedal och mer broms när det behövs. Att släppa den möjligheten skulle ruinera samhället", skriver Hemberg i sin blogg.
En förklaring till den extrema kursökningen under 2017 (se diagrammet ovan) är att bitcoin blev ett globalt fenomen. USA, Asien, Europa – överallt har människor börjat handla med bitcoin. I början av december öppnade dessutom handeln med bitcoin-terminer på den tunga, statligt reglerade optionsbörsen CBOE i USA. Givetvis kraschade sajten omgående på grund av trycket från alla köpsugna bitcoin-spekulanter. En termin är en finansiell term som innebär att man ingår ett avtal för att slutföra en affär till ett visst pris vid ett givet datum någon gång i framtiden.
De negativa sidorna av spekulation i kryptovaluton, förutom då att många riskerar att bli utfattiga vid en eventuell krasch, blev också allt mer tydliga. Eftersom kryptovalutan grävs fram med hjälp av stora kluster av högpresterande datorer är strömåtgången enorm. Om bitcoin vore ett land skulle valutan konsumera mer energi än 159 av jordens länder. Det är ungefär samma nivå som Irland, Slovakien eller Oman. Sett till antalet transaktioner inom bitcoin-nätverket skulle strömmen som går åt till en enda överföring räcka till att förse ett genomsnittligt amerikanskt hem med el i flera dagar.
Läs också: Så vill it-jättarna casha in på blockkedjan
Du löper också stor risk att bli av med alla bitcoin i en cyberattack eller på grund av något så trivialt som en kraschad hårddisk. En av årets märkligaste bitcoinhistorier berättar om brittiske it-konsulten James Howells, som var tidigt ute med att investera i bitcoin, men vars hela förmögenhet ligger begravd någonstans på en soptipp.
Räkna med att få läsa mer om bitcoin och de andra kryptovalutorna under året som väntar. Kanske är det inte längre bitcoin som kommer vara hetast, utan någon av utmanarna med namn som ethereum, zcash, monero och tether. Eller så kommer den stora bitcoinkraschen att inträffa, den som får oss att överge kryptovalutorna för all framtid.
