Så fungerar tekniken bakom bitcoin
Den så kallade blockkedjan – blockchain – är fortfarande mest känd som tekniken bakom e-valutan bitcoin. Men intresset växer hos en rad olika branscher, som vill börja jobba med samma sorts ”distribuerade liggare”.
En blockkedja är den datastruktur som representerar en post i ett transaktionsregister. Varje transaktion signeras digitalt för att garantera äkthet och inte kunna manipuleras, så liggaren och allt som står i den kan betraktas som pålitlig.
Läs också: Bitcoin i fritt fall efter att hackare stulit över 550 miljoner kronor
Det magiska är hur de här posterna distribueras ut i en tillämpning eller en infrastruktur. Alla olika noder och lager i infrastrukturen skapar konsensus om en transaktions status vid varje givet ögonblick. Varje nod har sin egen kopia av den autentiserade liggaren.
När en ny transaktion kommer in, eller en en befintlig transaktion ska redigeras, måste en majoritet av noderna köra vissa algoritmer som kontrollerar det berörda blocket, och nå konsensus om att historik och signatur är äkta. I så fall godtas ändringen eller tillägget, och skrivs in i liggaren. Om man inte kan nå konsensus hos en majoritet, blir inget inskrivet.
Tack vare den här distribuerade konsensusmodellen kan blockchain föra bok helt utan någon central auktoritet som avgör vilka transaktioner som är giltiga och – kanske viktigare – ogiltiga.
Mer än bara bitcoin
Blockchain kan användas på olika sätt, med olika mekanismer för att nå konsensus, och olika sätt att definiera vilka som får ingå. Den största implementationen är e-valutan bitcoin, där liggaren är anonym och öppen för alla som vill vara med. Men många organisationer börjar nu rulla ut egna blockkedjor för mer privat bruk i begränsade grupper.
Blockchain är attraktivt för många olika målgrupper, av en rad olika skäl. Här är några:
Eftersom det inte behövs någon central auktoritet är blockchain idealiskt för samarbeten där båda partner har en likvärdig roll. Datorer som verifierar transaktionerna automatiskt eliminerar behov av clearingcentral och andra mellanhänder. Affärer kan därför göras både billigare och snabbare.
Läs också: Mt. Gox-chef åtalas för förskingring efter bitcoinbörsens fall
Med den digitala signeringen är det svårt att föreställa sig hur en skurk skulle kunna ställa till med någon allvarlig skada. Varje transaktions kryptografiska äkthet, som måste verifieras av olika oberoende noder, är ett effektivt skydd. Notera dock att den här säkerheten än är i mångt och mycket oprövad. I teorin är den stark, men vi har inte sett vad den går för i verkligheten, i dagens digitala ekonomi.
Konceptet är också väl lämpat för att spåra hur saker rör sig genom en försörjningskedja, genom underleverantörer och fabriker, överlämningar och logistik.
Hinder i vägen
Så varför har inte blockchain-tekniken brett ut sig mer? Än är den svår att tillämpa i praktiken. Mycket beror på typiska öppen källkods-problem: det har uppstått en mängd småprojekt som alla drar åt lite olika håll. Det är svårt att gifta ihop allt det i en praktisk tillämpning.
– Mitt enda förbehåll mot blockchain är communityn som skriver koden, säger Matt Reynolds, expert på blockchaintillämpningar.
– Visst, Bitcoin är öppen källkod, men de som håller i det beter sig inte riktigt som man skulle kunna önska av ett öppet projekt. De beter sig mer som ett proprietärt mjukvaruteam. Och det är inte bra för dem som vill använda bitcoins implementation i sina egna projekt, säger han.
Tunga namn till undsättning
Hyperledger är ett projekt för att ena alla olika blockchain-initiativ inom öppen källkod. Målet är att ”bygga ett generellt ramverk som kan användas i olika branscher, från finans till detaljhandel till tillverkning och så vidare”.
Det som skiljer Hyperledger från alla andra allsköns projekt som internet är fullt av är de stora namnen som står bakom. ABN Amro, Accenture, ANZ Bank, BNY Mellon, Calastone, Cisco, CLS, CME Group, Consensys, Credits, Deutsche Börse Group, Digital Asset Holdings, DTCC, Fujitsu, Guardtime, Hitachi, IBM, Intel, Intellecteu, JP Morgan, NEC, NTT Data, R3, Red Hat, State Street, Swift, Symbiont, Vmware och Wells Fargo.
Läs också: Nya blockchainverktyg ska stärka Microsoft på kryptomarknaden
Det de jobbar med just nu är att kombinera tre olika projekt till praktiska blockchain-tillämpningar. Det första är Rippled, en publik distribuerad liggare skriven i C++, som hanterar betalningar över valutagränserna. Det andra är IBM:s Open Blockchain, en lågnivåstruktur med smarta kontrakt, digitala tillgångar, konsensusorienterade nätverk och kryptografisk säkerhet. Det tredje är Digital Asset Holdings befintliga ”Hyperledger” – en nyckelfärdig blockchain-server med klient-api som idag är avsedd för finansbranschen. Digital Assets bjussade på varumärket Hyperledger, som fick ge namn åt hela det öppna projektet.
