Det har gått drygt två år sedan SMHI öppnade sina väderdata och sedan dess har myndigheten också hunnit bygga en hel del egna vädertjänster. Och om vi inte upptäckt dem tidigare så är det till sommaren vi gör det – för aldrig är vi så aktiva konsumenter av vädertjänsterna som nu.

– Absolut, trafiken går upp enormt både på webben och i våra appar nu under sommaren, säger Johanna Fältström som är produktägare för de vädertjänster som är gratis att använda.

För att bygga vädertjänsterna använder SMHI samma programmeringsgränssnitt, api:er, som alla andra aktörer.

– Det förenklar vår egen utveckling oerhört att vi kan arbeta mot väldokumenterade och vältestade gränssnitt, säger Johanna Fältström.

Läs också: Myndigheterna slarvar med öppna data - har inte koll på lagen

Två nya tjänster har just lanserats – en som kallas observationer och där det går att se parametrar för nederbörd, temperatur, vind eller snödjup, även om just det känns avlägset just nu.

– Där kan man se vad våra mätstationer har mätt senaste timmen, och varje timme under det senaste dygnet.

En andra tjänst kallas Max Min och där finns senaste dygnets extremvärden. Var var det varmast, kallast, regnade mest?

Men har ni någon tjänst där man kan sätta p för den typiska midsommardiskussionen – var verkligen vädret sämre eller bättre det där året?
– Ja, vi har faktiskt en tjänst som heter Hur var vädret där det går att söka historiska väderfakta, säger Johanna Fältström.

– I dag finns det värden fram till 2013 där men vi kommer att uppdatera med nyare värden.

Men inte bara SMHI utan även andra aktörer använder api:erna allt mer enligt Marcus Flarup, som ansvarar för öppna data på SMHI.

– Vi ser att användningen ökar – men vi gör inga kontinuerliga mätningar utan gör nedslag över tid.

Läs också: Efter toppintresse – nu laddar Lantmäteriet för ännu mer öppna kartdata

Exakt vilka som använder api:erna vet han inte.
– Vi registrerar inte användare men min erfarenhet från den feedback vi får är att det rör sig om allt ifrån små användare till stora företag.

Det är inte heller de egna behoven som styr vad som släpps som öppen data. Det styrs i stället av att de data som finns hos myndigheten ska finnas tillgänliga för vem som helst. De egna tjänsterna beror alltså också på vilka api:er som tagits fram.

Vad händer då om en annan aktör gör en jättebra tjänst, vill SMHI ändå ha en egen motsvarande tjänst?
– Det beror på. Om det faller inom vår kärnverksamhet som handlar om samhällets säkerhet och att skicka ut varningar så vill vi kunna kommunicera det själva. Men är det något mer perifert så kanske vi inte bryr oss om det, säger Johanna Fältström.

– Men jag hoppas att fler aktörer kommer in och triggar utvecklingen framåt.