Ur röken som lade sig efter tidigare it-minister Mehmet Kaplans avgång klev inte bara en utan två ministrar. Miljöpartisten Peter Eriksson fick titeln digitaliseringsminister men samtidigt flyttade e-förvaltningsfrågorna över till civilminister Ardalan Shekarabi. Redan tidigare har den statliga förvaltningen varit en del av hans portfölj och han är påtagligt nöjd med det utökade ansvaret.

– Hade jag fått välja ett politikområde att utöka min portfölj med så hade jag valt det här. Det är inte ändamålsenligt att dela upp förvaltningspolitiken i en elektronisk och en analog del, säger han.

– Jag är glad att frågor kring styrning av staten och den kommunala sektorn, upphandlingsfrågor, regelverket för privata utförare i offentlig sektor och digitalisering nu ligger tillsammans. Det ger bättre förutsättningar att arbeta samordnat och systematiskt.

Just styrning och samordning är de ord han upprepar flest gånger under vårt samtal.

– Jag återkommer med mer konkreta reformplaner i höst, men man kan säga att den generella kappan jag hänger på är tydligare styrning och nationell samordning från regeringen. Vi vill påskynda processerna som handlar om digitaliseringen av den offentliga sektorn och hålla ett högt tempo de kommande två åren. Min ambition är att sådana förslag som beretts och diskuterats ska komma på plats. 2018 ska det vara en märkbar skillnad mot i dag.

Läs också: Misstänkta ekobrott ökar - men dåligt it-stöd sinkar utredningarna

Möjligheterna att komma längre på frivillig och ickesamordnad väg håller inte längre framhåller han, och det gäller inte bara de statliga myndighterna.

– Nej det handlar om kommuner och landsting också. Och det är också ett område där de vill ha tydligare styrning – det är de signaler de skickat till mig. På de flesta andra områden vill de minska detaljstyrningen men inte just på det digitala området som ju handlar om en infastruktur för de digitala tjänserna.

Är tanken att ni ska lägga fram en nationell it-strategi på samma sätt som regeringen gjort för skolan och vården?

– Ja, absolut. Men vi får återkomma till vad den innebär konkret. Resonemanget som regeringen har kring digitalt först – där den digitala kommunikationen och servicen ska vara den primära – kan appliceras också i kommunal sektor, säger han.

– Men för att komma längre när det gäller vidareutnyttjande av data och standardisering så krävs en nationell styrning.

Det handlar om att ha se den offentliga sektorn som en koncern anser Ardalan Shekarabi.

– Där måste vi få ett tydligare koncerntänk. Ett uttryck för hur man kan jobba med det är Statens servicecenter som samordnar stora delar av den statliga administrationen, säger han.

Läs också: Är Sverige slut som it-nation? Tung konsultrapport slår larm.

Han tar ett exempel för att förklara hur det skulle kunna se ut.

– Löneadministrationen är en tjänst som borde hanteras samordnat i statliga koncerner. Här är myndigheterna som ska samordna det, här är anslutningsplanen, 2019 ska det vara klart. Punkt. Sen får ju anslutningsplanen stämma överens med de verkliga behoven i vare myndighet, man får ju vara pragmatisk självklart.

Samtidigt är han tydlig med att det inte handlar om att avskaffa vår förvaltningsmodell med fristående myndigheter.

– Men man måste ha en styrning i de frågor där det behövs ett koncerntänk – som digitalisering. Där måste man använda de styrverktyg vi har i form av särskilda uppdrag, av regleringsbrev och av anslutningsplaner till gemensamma tjänster.

Ett stort sorgebarn är den nationella e-legitimationen som gått i stå. Vad vill regeringen göra där?

– Det är en av de frågor vi kommer att återkomma till. Där ser vi ett behov av att jobba vidare de närmaste två åren med praktiska och operativa förändringar.

Finns det ett behov av en nationell lösning?

– Den exakta utformningen får vi återkomma till. Men det är viktigt att vi har digitala lösningar som möjliggör digitala tjänster både inom den offentliga sektorn och privat. Den infrastrukturen måste finnas på plats. Jag tar inte ställning för att det ska finnas ett standardiserat system

Men det ska rymmas fler alternativ än bank-id?

– Det får vi återkomma till.

Läs också: Statens e-legitimation tillbaka på ruta ett – fiaskoprojektet tas om från början

Nyligen skakade det mobila bank-id:et till och höll på att stoppas när Apple ändrade sina villkor för appar – vad tänker du om att vår infrastruktur är så sårbar?

– Det gäller att vi är medvetna om det och har en genomtänkt politik kring det, och jobba med standardisering, så det offentliga Sverige kan tala med en röst.

Vilka områden vill du skynda på extra?

– Framför allt grundläggande digitala tjänster som kommunikationen mellan medborgare och myndighterna är ett givet område. Där måste anslutningen till Mina meddelanden intensifieras både vad gäller myndigheter och medborgare, säger han.

Han pekar på Danmark där myndigheter och medborgare har anslutit sig på ett helt annat sätt efter att staten lagstiftat om att alla som har möjlighet ska ta emot sin myndighetspost digitalt.

Är du beredd att gå fram lika hårt?

– Där det behövs nationell styrning ska det vara nationell styrning.

Själv anslöt han sig till den digitala brevlådan för en tid sedan och har förståelse för att det går trögt.

– Jag har anslutit mig för att slippa ha papperskommunikation med den privata och offentliga sektorn. Men det är väldigt få som kommunicerar med mig. Det är frustrerande eftersom det är mina skattepengar som används och det skulle kunna vara en besparing.

Ardalan Shekarabi pekar på att e-förvaltning inte bara handlar om en allmän modernisering utan också om ekonomi.

– Det får också generella effekter i samhället. Vi vet ju att bara den offentliga it-verksamheten kostar minst 50 miljarder, det är inga små belopp, och att det handlar om stora upphandlingar.

Läs också: Utredning slår fast: miljarder att spara om myndigheterna går ut i molnet

Pensionsmyndigheten har ju tittat på möjligheten för offentlig sektor att använda molntjänster – är det ett intressant alternativ?

– Samordning av it-infrastruktur i staten är en prioriterad fråga för oss. Så vi har gett i uppdrag åt Statens Servicecenter att ta fram underlag för beslut, säger han.

– Det är en skyldighet vi har gentemot medborgarna – det handlar om 20-30 miljarder per år för it bara i staten. Och vi vet att det finns stora effektiviseringsvinster eftersom allting sköts fristående på varje myndighet i dag.