Från 2014 till 2020 förväntas elförbrukningen i amerikanska datacenter bara öka med fyra procent, trots en rejält mycket större ökning av kapaciteten. Det beror på ökad användning av virtualisering och bättre utnyttjande av servrar, vilket till stor del kommer sig av en allmän övergång från egen drift till molnlösningar.

Det framgår av en rapport som publicerats av det amerikanska energidepartementet. Rapporten är gjord av Lawrence Berkeley National Laboratory.

I absoluta tal förväntas en ökning av förbrukningen från 70 miljarder kWh 2014, till 73 miljarder kWh 2020. Om ingen förbättring av energieffektiviteten skett från och med 2010 hade elförbrukningen 2020 enligt rapporten hamnat på nästan 200 miljarder kWh, i stället för 73 miljarder kWh, se diagram. Att utvecklingen i stället närmast blir platt innebär en besparing på 620 miljarder kWh totalt under perioden.

Läs också: Microsoft tar greppet om molnmarknaden – hotar Amazon

Hur är det här möjligt med tanke på att serverkapaciteten förväntas öka mycket mer? Det gäller även om ökningen av antalet servrar för närvarande beräknas till relativt låga tre procent. Det innebär ändå en total ökning på 19,4 procent av antalet servrar under perioden 2014 - 2020, klart mer än den förväntade ökningen av elförbrukning på fyra procent.
Förklaringen finns i ett antal trender som hänger ihop, varav den övergripande är en övergång till molnteknik. Det innebär att servrar utnyttjas mer effektivt. Enkelt uttryckt, i stället för att en server jobbar på tre procents kapacitet i ett företags egna datacenter, så kör den för fullt med jobb åt många kunder hos en molnleverantör. En del av det här är en ökad användning av virtualisering, vilket i sig betyder bättre utnyttjande av servrar. Dessutom blir servrarna mer effektiva med tiden.

grafik
Källa: Amerikanska energidepartementet.

Allra mest märks den här förändringen i riktigt stora datacenter. I USA pratar man om ”hyperscale data centers”, vilket brukar innebär en yta på minst 400 000 kvadratfot. Det blir ungefär 37 200 kvadratmeter, eller drygt fem fullstora fotbollsplaner. Riktigt stora datacenter ger större möjligheter att koncentrera de jobb som körs.

Ytterligare en anledning är naturligtvis förändrade arbetssätt, med mer fokus på låg energiförbrukning.

Läs också: Glöm molnet – nu är det in i dimman som gäller

En aspekt är att övergången till molnteknik ofta görs när ett företag behöver öka på sin it-kapacitet. I stället för att bygga ut egna datacenter, i vilka servrar inte utnyttjas optimalt, väljer man allt oftare att utnyttja kapacitet på molntjänster. Det innebär bättre utnyttjande av infrastruktur.

Slutsatsen av de här resonemangen är enkel att dra: En övergång till molnteknik är positiv för miljön. Sedan kan man förstås diskutera hur energieffektivt de olika molnleverantörerna jobbar, vilket bland annat Greenpeace gör.