Det kan vara värdefullt att studera hur myror tar beslut om var stackar ska placeras. Baserat på sådana iakttagelser tror forskare på universitet MIT i USA att det går att hitta bättre sätt att hämta data från distribuerade nätverk av sensorer.

Det visar sig att hur ofta utforskarmyror stöter ihop med varandra i jakten på en ny plats för en stack är en bra indikation på hur många utforskarmyror som undersöker en viss plats.

När tillräckligt många utforskarmyror samlas på en plats så lyfter arbetsmyror upp drottningen och bär henne till den utvalda platsen. Uppenbarligen ger slumpmässiga sammanstötningar under utforskarmyrornas promenader em uppfattning om när en kritiskt massa har uppstått vad gäller intresse för en ny plats.

Läs också: It-konsulten som har huvudet fullt av myror

Forskarstudenten Cameron Musco på MIT och hans kollegor har imiterat myrornas beteende i en matematisk modell. I den tar slumpmässiga promenader plats i ett område som delas upp i noder. Varje nod är kopplad till ett antal andra noder. När man släpper loss ”modellmyror” i modellen visar det sig att man, baserat på hur ofta de krockar med varandra, relativt snabbt får en trovärdig uppfattning om hur många myror som finns i området.

De här rönen kan appliceras på nätverk av sensorer, för att ordna effektiv datainhämtning. Ett exempel är att sensorer som samlar in data om luftfuktighet kan skicka meddelanden till varandra på ett slumpmässigt sätt. Efter ett tag kan en av sensorerna skicka uppgifter om hur många sensorer som mäter upp värden som överstiger en viss gräns. Det skulle ge en pålitlig indikation om luftfuktigheten nått en viss nivå i området.

Den här metoden kräver ingen central punkt som alla sensorer måste kopplas till, vilket leder till enklare nätverksdesign och enklare kommunikation.

Enligt Cameron Musco kan ”slumpmässiga promenader” ge ungefär lika pålitliga uppskattningar som slumpvisa urval genom att hämta data från slumpmässigt utvalda sensorer i ett nätverk.

Läs också: Kyrkogården fylls på – här är produkterna som plockat ner skylten i år

Myrmetoden borde vara användbar i miljöer där det saknas en utförlig förteckning över noderna i ett nätverk. Ett exempel är om man vill kartlägga åsikter i socialt nätverk och inte har någon förteckning över vilka personer som ingår. I en slumpmässig promenad går det att förflytta sig från en individ till dennes kontakter och vidare till deras kontakter, och så vidare, och räkna förekomster av åsikter under tiden.

Att det kan finnas både juridiska och moraliska skäl att vara försiktig med åsiktsregistrering tål förstås att tänkas på.

Myrmetoden för att samla in data är bara ett exempel på hur man på MIT undersöker hur biologiska fenomen förhåller sig till datalogi.