Svenska telekomföretaget Ericsson var länge herren på täppan. Så kom kinesiska Huawei in i bilden och puttade 2012 ner bolaget från tronen. Sedan dess har de kinesiska rivalerna tagit fler och fler marknadsandelar. Men konkurrensen sker inte på lika villkor anser EU, som trots det inte verkar lyckas skydda de europeiska spelarna på marknaden, rapporterar Wall Street Journal.

2014 slöt EU ett avtal med de kinesiska myndigheterna om telekommarknaden. Ett avtal vars villkor Kina inte lever upp till, enligt uppgifter från EU:s tjänstemän och branschföreträdare. Överenskommelsen var att EU skulle släppa sina hot om importtullar mot att Kina vidtog en rad åtgärder som skulle hjälpa Ericsson och Nokia på landets marknad. Kina skulle även begränsa de marknadsfördelar de inhemska nätverkstillverkarna Huawei och ZTE drar nytta av.

Läs också: Huawei i täten av 5g-rallyt – men ser sig över axeln efter Ericsson

En viktig del i avtalet var en kommission som helt självständigt skulle granska marknaden för telekomutrustning i Kina. Panelen skulle bland annat säkerställa de europeiska bolagens tillgång till den kinesiska marknaden och identifiera prisdumpning. Men någon sådan panel finns inte på plats, trots att det gått två år sedan avtalet skrevs under. Wall Street Journal har sökt ansvariga på kinesiska handelsdepartementet men utan att ha fått svar.

Frågan är om EU nu kommer gå vidare med hotet om importtullar för kinesiska telekomprodukter, eller införa någon annan typ av skydd för den europeiska marknaden.

Hur en sådan lösning skulle kunna se ut har dock inte formulerats i några officiella dokument. Importtullar har diskuterats till och från, men ses inte som ett troligt alternativ. Dels har många medlemsländer sagt nej, liksom företagen själva. Det är en känslig fråga. Vare sig tillverkarna eller unionens medlemsländer vill komma på kant med de kinesiska myndigheterna i rädsla att gå miste om de affärsmöjligheter landets stora marknad innebär. Därför håller bolagen ofta låg profil i frågan för att inte stöta sig med någon.

I torsdags införde EU så kallade anti-dumpningsavgifter på viss import av stål från Kina och Ryssland. Men de är fortfarande bara en bråkdel av de avgifter som satts av till exempel de amerikanska myndigheterna. Det kan ses som en möjlig väg även för telekommarknaden. Just nu ligger också en annan fråga på bordet som kan sätta käppar i hjulet för eventuella handelshinder. Den om Kina ska ses som en marknadsekonomi eller inte. Något som skulle kunna begränsa unionens möjligheter att tillämpa tullavgifter för att skydda den egna marknaden.

Att marknaden är skev råder det inga tvivel om säger Bengt Nordström, vd och grundare av telekomanalysföretaget Northstream, till Computer Sweden. Enligt honom finns det i Kina tydliga gränser för hur stora marknadsandelar ett utländskt företag tillåts ha, omkring tio procent. Lokala företag kan däremot ha långt över 30 procent. Och så ser det inte ut på EU:s marknad.

Läs också: Ericsson har besegrats. Apple och Samsung står på tur

– Där är marknaden öppen och det finns inga handelshinder. Men det är svåra frågor. Samtidigt är det typisk EU-politik, med mycket fokus på konsumentpolitik, men inte lika mycket på industripolitiken. Jag kan inte säga vad som är rätt och fel, men jag kan tycka att man borde kunna föra en diskussion på samma sätt som de gör i till exempel USA, om handelshinder eller importtullar. Vi lider nu av att vi inte haft någon sådan diskussion i EU, vilket vi borde ha haft redan inför att GSM-nätet byggdes, säger han.

Bengt Nordström, vd och grundare av telekomanalysföretaget Northstream
Bengt Nordström är vd på Northstream.

Ur det perspektivet tycker han att EU inte varit lika insiktsfulla som USA och Sydkorea, politiken på området är eftersatt. Vilket gjort att företagen här, där Ericsson och Nokia står som tydliga exempel, tappat det försprång de hade på telekommarknaden.

– Titta på USA, de har alltid haft en mer sammanhållen bild av hur tekniken, och företagen, ska gynna samhället, säger han.

EU har lyft frågan med kinesiska myndigheter men personer med insyn säger att dödläget lär kvarstå. I USA har myndigheterna stängt dörren för Huawei, på grund av rädsla för spionage. Anklagelser som Huawei förnekar.

Myndigheter i EU och USA har under en längre tid sagt att Kina favoriserar de egna bolagen med rejäla subventioner. Det har resulterat i överkapacitet inom flera områden, från stål till solpaneler och aluminium. Vilket i sin tur ska ha lett till prisras och turbulens på den internationella marknaden. Att hitta bevis för favoriseringen är svårt, men tidigare har de förmånliga krediter som landets statliga banker erbjudit Huawei och ZTE lyfts fram som stöd för att myndigheterna stöttar bolagen.

Kina har förnekat att företagen dumpar sina produkter på den internationella marknaden. Huawei, som sedan år 2000 är etablerade i Kista utanför Stockholm, säger att kvalitén på deras produkter nu är minst lika bra, om inte bättre än de europeiska konkurrenterna.

– Vi vinner inte affärer på priset längre, säger Kenneth Fredriksen, vd för Sverigekontoret, i en kommentar till Wall Street Journal.

Det är inte alldeles riskfritt att sätta upp handelshinder mot marknader utanför den egna. Särskilt inte i tider då fler röster förespråkar just sådana åtgärder. Utgången av det amerikanska presidentvalet skulle kunna leda till en mer protektionistisk politik säger Bengt Nordström. Vilket riskerar att hämma utveckling och innovation.

Det är tuffa tider för nätverksbolagen. I förra veckan redovisade finska Nokia en nettoförlust för andra kvartalet, och orsaken till det var just konkurrensen säger de själva. Bolaget som nyligen köpte franska konkurrenten Alcatel Lucent, har sagt att de måste fortsätta ett redan påbörjat besparingsprogram, efter att omsättningen gått ner med 11 procent.

Läs också: Tyskar skakar liv i Lund efter telekomjättarnas smockor

Inte heller Ericsson dansar på rosor, häromveckan fick vd Hans Vestberg sparken, detta för att huvudägarna saknar förtroende för honom. Vilket grundar sig bland annat i misslyckandet att ta fram en strategi för att möta konkurrensen från de kinesiska bolagen. De har också flaggat för nya varsel inom kort.

Priserna har varit på nedgång under en längre tid och efterfrågan på nya nätverk har dalat, mycket på grund av att operatörerna nu är klara med utbyggnaden av 4G-nätet. Det är dock inget som skrämt bort vare sig Huawei eller ZTE. Ericssons marknadsandelar för nätverksutrustning har de senaste fem åren minskat från 26,5 procent till 6,9 procent, enligt uppgifter från analysföretaget IHS.

Computer Sweden har bett Ericsson om en kommentar, men företaget har valt att avstå från att kommentera.