Digitaliseringsministern: Så ska Sverige göra comeback som it-nation

Drygt tre månader har gått sedan Peter Eriksson, MP, tog över efter Mehmet Kaplan på posten som bostadsminister. Men till skillnad från sin företrädare är han inte it-minister utan digitaliseringsminister. I samma veva flyttade också e-förvaltningsfrågorna över till civilminister Ardalan Shekarabi.

Men vad är det då som ligger på just hans bord när utbildningsdepartementet har hand om skol-it, socialdepartementet om vård-it och inrikesminister Anders Ygeman har ansvar för it-säkerheten.

– Tekniken är kvar hos mig, säger Peter Eriksson.

– Bredband, mobila nät. Vi gör satsningar på fiber och försöker se till att den mobila täckningen blir bättre. Vi ska se över bredbandsstrategin och ser om vi kan vässa den ytterligare. Även telekomlagstiftningen som EU arbetar med ligger på mitt bord.

Men hans huvuduppdrag just nu är att ta det övergripande ansvaret för hur regeringen ska stötta samhällets digitalisering. Redan om några månader – "i vinter-vår" som Peter Eriksson uttrycker det – räknar han med att ha en övergripande digitaliseringsstrategi på plats.

– Det handlar om skiftet från it till digitalisering och berör alla områden, även de som ligger under andra ministrar. Där ska alla delar in – näringslivet, kommuner, offentlig sektor, kulturlivet ... alla, säger han.

Läs också: Hårdare tyglar för offentliga Sverige – nationell it-strategi för kommuner i sikte 

Nu är det dags att kolla läget och tala med en mängd olika aktörer, i nästa vecka ska han exempelvis träffa Boston Consulting Group och diskutera den rapport som de kom med nyligen och som gav en mörk bild av hur Sverige rasar som it-nation.

Men är det inte risk att it-politiken, eller digitaliseringspolitiken, hamnar i limbo när regering efter regering startar om på nytt med lägeskontroll och ny strategi, eller agenda som den förra regeringen kallade det?

Nej, den fällan vill han inte riktigt hamna i utan konstaterar att det går att använda sig av sådant som finns i tidigare strategier.

– Och vi kan också använda oss av Digitaliseringskommissionen och deras arbete.

Det är viktigt att också titta på de länder som ligger före i digitaliseringsprocessen framhåller han.

– Ibland kan det vara en fördel att hoppa över ett steg och komma in senare i en teknisk utvecklingsprocess. Men det betyder inte att vi ska nöja oss med att hamna på efterkälken. Vi har fortfarande fördelar i Sverige. Vi har ett kluster av människor som är duktiga och kan frågorna som är strategiskt viktiga och det gör oss tunga internationellt.

Peter Eriksson är tydlig med att strategin ska ha ett näringslivsfokus.

– Vad behöver de? Vad ser de för flaskhalsar? När jag för många år sedan var kommunalråd tyckte jag att det var fantastiskt roligt att jobba nära företagen och bidra till att skapa jobb i det lokala samhället.

Digitaliseringsstrategi alltså. Samtidigt är det inte som digitaliseringsminister utan som bostadsminister som Peter Eriksson i första hand framträtt under sommaren. Inte så konstigt med tanke på att bostadskrisen är en brännande politisk fråga.

Riskerar bostadsfrågorna att ta ditt fokus från digitaliseringsfrågorna?
 
– Ja, nu i början har det varit så. Fast jag räknar med att jobba mer och mer med digitaliseringsfrågorna nu i höst och i vinter. Det är ju så för alla ministrar att vi har fler uppgifter än en och inte kan göra allt hela tiden.

Läs också: Näringsministern: Digitaliseringen den viktigaste frågan för Sverige
 
Det finns också en koppling mellan digitalisering och bostäder. När Spotifys grundare i våras skrev ett öppet brev till landets politiker var bristen på bostäder en av de saker som de pekade ut som ett hinder för att få innovativa teknikbolag att växa.

– Ja visst är bostadsbristen ett problem för hela it-klustret i Sverige och Stockholm. Men det finns andra kopplingar också som smarta hem, smarta bostäder och smarta städer som också är intressant och viktigt, säger Peter Eriksson.

– Bara häromdagen diskuterade jag med äldreminister Åsa Regnér om att kanske driva frågan om smarta hem för äldre där de kan få bättre livskvalitet. Men det gäller ju att göra det på ett enkelt och tydligt sätt så att de inte känner sig främmande för tekniken.

Regeringen har aviserat att elskatten på datacenter ska sänkas och det väntas komma med i budgeten som presenteras om några veckor. Men små datacenter som ligger under en effekt på 0,5 MW omfattas inte av skatterabatten. Nu oroar de sig för att slås ut och nyligen var Peter Eriksson i Piteå och talade med några av företrädarna.

Kan förslaget komma att ändras?

– Jag tycker det är olyckligt att förändringen inte är konkurrensneutral. Men tyvärr har jag kommit in lite sent i processen. Den har gått så långt att jag tror det är svårt att få en förändring men jag jobbar på det, säger han.

När du tillsattes var det en del som kritiserade det eftersom de inte tycker du kan något om digitalisering – vad svarar du dem?

– Att man inte behöver vara militär för att vara försvarsminister. Politik är ett annat perspektiv – att kunna förstå sammanhang och göra politik av det. En duktig politiker ska i princip kunna ägna sig åt vilket område som helst.

Är du prylintresserad?

– Nej, jag är inte superintresserad av prylar. För mig är de snarare arbetsredskap.

Och när Peter Eriksson själv lyfter fram det han ser som den stora tekniska revolutionen blir det överraskande – faxen.

– Det var den stora grejen för mig när telefaxen kom. Jag bodde i den yttersta glesbygden och när jag exempelvis skulle skriva en debattartikel i lokaltidningen Norrländska Socialdemokraten behövde jag skicka den med papper på posten och så skulle redaktören läsa och bedöma den. Med faxen kunde jag skriva direkt till redaktionen och de kunde svara inom en timme, säger han.

– Det var en revolution – en enorm förändring. Och det var före mobilen. Plötsligt kunde vi som bodde långt ut bli en del i det offentliga samtalet. Sedan dess har det bara utvecklats i raketfart.