När vi gick från lantbruk till ett allt mer urbaniserat samhälle gick drängen från att dra plogen på åkern till att jobba på bruket. Traktorn tog drängens jobb, drängen tog ett nytt jobb på en marknad som växte i och med ny teknik. Men det var också ett jobb som inte krävde så mycket mer än jobbet på gården.
– Nästa rörelse, som vi är i nu, där har den övergången hittills inte fungerat. Det försvinner jobb mycket snabbare i förhållande till hur snabbt det skapas nya. En studie från Ratio visar att det mellan 1950 och 2005 inte skapats ett enda nytt jobb, netto, inom privat sektor. Men med det sagt, när man säger att det ändå skapas nya jobb gör man det i dag genom att titta med backspegeln som glasögon in i framtiden, och vad som varit ett jobb under de senaste 100 åren, säger Christian Sandström.
Läs också: Här är teknikerna att ha koll på – och så förändrar de vår vardag
Precis som Henrik Ehrenberg säger Christian Sandström att vi måste ändra vår syn på vad ett arbete är. Och han ställer sig också frågan varför en fast anställning skulle vara det ideala. De nya jobb som kommer att skapas i framtiden tror inte han kommer ha samma form som vi vant oss vid. Människor kommer i ökad grad ha tillfälliga anställningar och dessutom byta jobb oftare, en slags uppgraderad version av mångsysslaren. Vilket också ställer krav på samhället, där medborgarlön är ett alternativ som borde undersökas närmare. Men också att vi behöver omdefiniera vad som är en trygg anställning.
– Beständig trygghet kan nog bara uppnås genom att ständigt utveckla förmågan att skapa värde för andra. Det enda reella som skapar trygghet är skapa värde för någon, någonstans, säger Christian Sandström.
Institutet för näringslivsforskning, IFN, är en annan part som gett sig ner i den kokande grytan som är framtidens arbetsmarknad. I en studie från tidigare i år, Digitaliseringens dynamik, har de bland annat granskat utvecklingen mellan olika lönekategorier, utifrån automatiseringens konsekvenser. Och det som nämns är att andelen medelklassyrken, med medellön, minskar och antalet låg- och högbetalda jobb ökar.
Det sker med andra ord en polarisering av arbetsmarknaden, fler jobb inom låglöneyrken och fler som är betydligt mer välbetalda. Mårten Blix på IFN var inte själv med och tog fram rapporten men studerar hur digitaliseringen påverkar bland annat ekonomin i offentliga välfärdstjänster. Han säger att löneutvecklingen kan leda till protektionistiska reaktioner som i sin tur underminerar digitaliseringen.
Lösningen kan delvis hittas i satsningar på utbildningar.
– En förvärrad polarisering och ökade inkomstklyftor undviker man genom att satsa mer på livslångt lärande och ett mycket större fokus på vidareutbildning. Det finns ingen som är emot det, men problemet är vem ska betala och hur det ska organiseras. Och det är ett principiellt viktigt område, om det är stat eller företag som ska stå för det, och det beror också på vilket område det gäller, säger Mårten Blix.
Här får han medhåll från flera håll. Livslångt lärande ses som en förutsättning för att arbetsmarknaden ska fungera. Det går inte att vänta på en ny generation teknikkunniga för att arbetsmarknaden ska fungera säger flera av de företrädare som vi varit i kontakt med.
Komplexa yrken, som antingen kompletterar robotar eller tillför en dimension de ännu inte klarar av är framtidens jobb. En diffus beskrivning för någon som ska försöka hitta sin väg i livet. De handlar om data, förstå data, analysera data. Ja, robotar kommer ta arbetsuppgifter från jurister, läkare och ekonomer. Tillverkningsindustrin står inte ensam inför den utmaningen. Svaret på vad vi ska göra istället är diffust eftersom vi inte med exakta mått kan föreställa oss hur behoven ser ut, mer än att det handlar om de uppgifter som inte kan ersättas av en maskin.
Investmentbanken Goldman Sachs skrev nyligen i en rapport att vi inte bör oroa oss för utvecklingen. Oerhört mycket fokus läggs på frågan men det kan kännas skrämmande att behöva genomföra de nödvändiga förändringarna. Det faktum att frågan är viktig för alla delar av samhället och att tekniska framsteg gör övergången enklare gör också att oron borde vara mindre. Goldman Sachs har också sett hur människor redan i dag anpassar sig efter de nya förutsättningarna genom att utbilda sig till yrken som antigen har en ljus framtid, som sjuksköterskor. Eller de som har en mer flexibel framtid, webbutvecklare.
Utbildning är centralt, men likaså ansvarsfrågan. Vilket Anna Felländer håller med om.
– Allting handlar om politik och om att skapa möjligheter för företagen, om att skapa incitament. Det handlar om hur politiker hanterar utmaningarna, det går inte att hålla fast vid det gamla. Det handlar om strategier för företagen, men också om individer som måste ta ansvar för sin fortbildning, säger hon
