Berlin har gjort det, New York och London likaså. Skaffat sig en egen toppdomän. Och nu följer Stockholm i deras fotspår. I första skedet ska toppdomänen användas av staden själv, men på sikt kan kommunens museer, restauranger och butiker också komma att få haka på.

Prislappen är rejält tilltagen. En miljon kronor kostade toppdomänen vid köpet och 400 000 kronor går den årliga driften på.

– När det blev möjligt att skapa geografiska domännamn var Stockholm intresserade direkt. Det ligger i linje med stadens höga ambitioner när det gäller digitalisering. Det handlar om positionering och marknadsföring och hur domännamn kan göra stadens service än mer tillgänglig för invånarna, säger Anna Klynning, kommunikationschef på Stockholms stad.

Läs också: PTS öppnar för svenska städer som nationella toppdomäner

Det var 2011 som Icann, organisationen som hanterar toppdomäner världen över, öppnade upp för en rad nya toppdomäner. Ett flertal storstäder var snabba med att anmäla sitt intresse och året därpå la Stockholm in ett bud på sin egna version. Redan då var syftet tydligt, köpet var bra ur marknadsföringssyfte.

Sedan dess har olika städer valt att förvalta sin toppdomän på olika sätt. I Berlin har stadens samtliga restauranger fått använda stadens namn om de så önskar. När New York la beslag på nyc krävdes en adress i staden, medan Londondomänen är öppen för alla med ett intresse för staden. Exakt hur Stockholm ska göra återstår fortfarande att se, de sista förhandlingarna pågår fortfarande. Klart är att man utgår från den kommunala verksamheten, Stockholm stad börjar internt.

Med den nya toppdomänen kommer nu kommunen kunna använda sig av adresser som skola.stockholm, visit.stockholm eller erikdalsbadet.stockholm.

Anna Klynning, kommunikationschef på Stockholms stad.
Anna Klynning är kommunikationschef på Stockholms stad.

Samtidigt lanserar kommunen i dag planerna på en helt ny webbplattform, knuten till stockholmsdomänen. Den tidigare versionen har nästan tio år på nacken och it-avdelningen jämför strukturen med en bil där reservdelarna inte längre tillverkas. Hela grundplattan behöver bytas ut för att bli mer enhetlig och fungera mer sömlöst. Ett projekt som ska pågå i två år.

Budgeten för kommunens webb ligger i dag på ungefär 20 miljoner kronor per år och inkluderar drift och utveckling. Det finns inga planer på att den siffran kommer att ändras avsevärt när plattformen är klar. Högre driftskostnader kompenseras med nyare teknik som inte kräver lika mycket arbete.

För att finansiera projektet har Stadsledningskontoret sökt extra pengar på totalt 18 miljoner kronor över de kommande två åren. Där ingår också utvecklingen av den nya plattformen under toppdomänen .stockholm. En övergång som vilar på två ben, dels ny teknik men också en ny marknadsföringskanal.

–  I det utvecklingsarbetet tar vi toppdomänen i bruk och har till att börja med ett internt perspektiv. Andra städer har släppt sina toppdomäner fria på marknaden genom återförsäljning. I Stockholm börjar vi att använda den för stadens utbud och närliggande aktörer som staden stödjer på olika sätt.

Läs också: Offentlig sektor köper it för rekordsummor – Malmö ökar mest

En given sajt som kan hamna under toppdomänen är kommunens turistsidor. Och den vägen har till exempel Bryssel valt, genom sidan visit.brussels. Även stora evenemang som Pridefestivalen kan tänkas hamna under domänparaplyet.

Anledningen till att Stockholm valt internspåret beror enligt Anna Klynning mycket på att kommunen har en så pass stor offentlig verksamhet. De exakta villkoren förhandlas fram med Icann just nu. Men klart är att Stockholm stad inte kommer kunna peka ut enskilda institutioner, organisationer eller företag. Släpps den externt, utanför den kommunala verksamheten, måste den gå till återförsäljare.

Under den nya toppdomänen ska alltså kommunens nya webbplats växa fram. Just nu håller man på och tar fram konceptet för sajterna, kartlägger användarnas beteende och behov. Tanken är att plattformen i första hand ska kopplas till de digitala tjänster som staden tillhandahåller. Det handlar till exempel om att medborgarna enkelt ska kunna ta sig mellan och använda olika e-tjänster, som skola.stockholm eller service.stockholm.

Staden passar också på att bygga om funktionen Jämför service till Hitta service. För den ombyggnaden har de avsatt nio miljoner kronor av de extrapengar som skjutits till.

Men varför krävs en helt ny toppdomän som kostar skattebetalarna hundratusentals kronor varje år? Varför inte bara använda den gamla? 

– Att köpa in toppdomänen var ett led i att utveckla stadens digitala position. Vi har valt att ta den i bruk genom att först använda den för stadens verksamheter och kommer att ha kvalitetskrav som utgår från att det är enkelt för användarna. Om vi blir tydligare gentemot invånarna är vi mer effektiva, säger Anna Klynning.

Toppdomänen kommer att tas i bruk 2017, den nya plattformen är tänkt att vara klar 2018.

–  Nu pågår arbetet med att sätta kriterier för hur användningen ska se ut. Man kan tänka sig flera scenarior, till exempel när det är dags att välja skola, att vi kan använda skola.stockholm eller för olika evenemang till exempel kulturfestival.stockholm. Just nu sitter vi med långa listor, såg att någon skrivit upp heja.stockholm, det tyckte jag var roligt, säger Anna Klynning.