Nu har uppståndelsen kring bitcoin och andra kryptovalutor lagt sig och i stället riktas blickarna mot tekniken bakom det hela – blockkedjan (blockchain).
En idé som i sig är enkel och genial – det handlar helt enkelt om att alla transaktioner som sker lagras på datorerna hos alla dem som är med i kedjan. Alla som är med i blockkedjan kan följa alla de olika aktiviteter som försiggår. I och med det blir det omöjligt att manipulera och gå in och ändra en transaktion i efterhand. Om någon tar bort en transaktion ligger den ändå kvar på datorerna hos alla de andra i kedjan.
– Det här är en teknik som kan förändra världen. När man hör den förklaras så är den så självklar men hittills har vi bara skrapat på ytan när det gäller vad den kan åstadkomma, säger Mikko Hyppönen, forskningschef på säkerhetsföretaget F-Secure.
Men vad är då vinsten med det? Vad innebär det konkret?
Jo, vinsten är att man slipper verifiera transaktionerna hos en tredje part som i dag och transaktionerna kan ske i realtid. Översatt till verkligheten innebär det att om du exempelvis håller på att köpa en lägenhet måste inte alla inblandade parter vänta på besked från olika banker i timmar . Informationen om att ett lån är beviljat och att pengarna finns tillgänliga ligger i kedjan och behöver inte dubbelkollas mot någon databas.
Läs också: Nya blockchainverktyg ska stärka Microsoft på kryptomarknaden
– Finansmarknadernas transaktioner har haft många flaskhalsar i form av mellanhänder, samtidigt som informationsflödet i övriga samhället går allt snabbare. Men med blockkedjan kommer transaktioner att kunna ske i realtid, säger Ester Sundström som arbetar med riskhantering på managementkonsultbolaget Deloitte.
Eftersom tekniken ursprungligen utvecklats för att hantera kryptovalutan bitcoin handlar diskussionen ofta om vad den kan betyda för finansiella transaktioner men tekniken kan användas för annat också.
Mikko Hyppönen exemplifierar med register för fastigheter och mark.
– Tänk dig att fastighetsregistret läggs i en publik blockkedja i ett korrupt land. Då kan alla se vem som äger vad och det går inte att manipulera. Det är en faktiskt lösning på ett problem, säger han.
– Ett annat exempel kan vara konst – om alla Picassos verk finns inlagda i en blockkedja kan du se vem som äger vilket konstverk och på så sätt undvika att köpa förfalskningar.
Storbankerna skapar egen kedja
Hittills är det dock finansvärlden som gått först. Löftet om snabba transaktioner har lockat storbankerna och 60 av dem har bildat ett konsortium för att samarbeta kring tekniken där bland annat Nordea och SEB ingår.
Det betyder inte att de är redo att köra igång. Ester Sundström pekar på tre stora utmaningar innan bankerna på allvar kan använda sig av den nya tekniken.
– Regelverken måste förtydligas och gå i takt med den tekniska utvecklingen.
De matchar den befintliga teknikmiljön och vi är inne i en period när den utmanas inte bara av blockkedjan utan också av annan ny finansiell teknik, säger hon.
En andra utmaning är säkerheten, både för stabiliteten i det finansiella systemet och för slutkunden. Till sist handlar det – som alltid när det gäller bankerna – frågan om hur blockkejdan ska jackas in i de gamla systemen.
Och vi har ännu inte sett om blockkedjan räcker till för bankernas behov konstaterar Robin Teigland, professor vid Handelshögskolan i Stockholm.
– Vi vet inte om blockkedjan verkligen klarar de volymer som pågår varje dag, säger hon och pekar på att det är just det som bankkonsortiet som drivs av företaget R3CEV arbetar med.
– De utvecklar en teknik baserade på blockkedjan, Corda, just för den finansiella marknaden och dess volymer.
...och man kan bygga ovanpå kedjan
Många tänker sig att blockkedjan ska ligga till grund även för andra tjänster. Att det ska gå att koda på toppen av blockkedjan.
Det kan exempelvis handla om att skapa olika former av smarta kontrakt enligt Ester Sundström.
– Det kan handla om ett leasingavtal för en bil. Om du idag missar att följa betalningsplanen så dröjer det innan det uppmärksammas och får en konsekvens. Men om betalplanen ligger i realtid och din bil är uppkopplad – då kan bilen ringa upp och kolla om du har betalat, annars startar den inte.
Hur är det med säkerheten?
Just att blockkedjan i sig är konstruerad för att omöjliggöra manipulation är en av de stora fördelarna. Enligt Mikko Hyppönen är koden i sig också förvånansvärt välgjord ur ett säkerhetsperspektiv.
Men det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka.
– Vi måste komma ihåg att den här tekniken bara använts i ett par år. Så det kan finnas risker som ännu är okända, säger Mikko Hyppönen.
Bästa rådet är att ta hjälp av folk som arbetat med blockkedja en tid anser han.
Läs också: IBM bygger ny säkerhetslösning med blockchain-teknik
– Det är alltid svårare att hitta svagheterna för en outsider.
Hittills har tekniken framför allt används för bitcoin och andra kryptovalutor och det har hänt att det gått snett.
Ethereum för – en plattform för kryptovaluta och smarta kontrakt - blev av med 60 miljoner dollar i ett hack där en sårbarhet i koden utnyttjades.
Men att rätta till koden var lättare sagt än gjort.
– Det ska inte gå att ändra något i efterhand det är det som är själva vitsen. Så det blev en stor principiell fråga, säger Robin Teigland.
Personerna i kedjan röstade och man gick tillbaka och ändrade på koden – vilket i sin tur alltså innebar att man trotsade hela idén om att inte manipulera kedjan.
Öppet eller stängt? Vilken standard?
Alla är överens om att blockkedjan har stor potential och att tekniken är på väg på bred front. Nu handlar det om att komma överens om vad som gäller.
– Ursprungstanken är att blockkedjan är öppen för alla. Genom att som bankerna ha en blockkedja som bara är tillgänglig inne i konsortiet så gör man ett avsteg från det och vinner i effektivitet men får inte samma transparens, säger Robin Teigland.
Öppet eller stängt alltså – en strid som känns igen.
Dessutom finns redan i dag en mängd olika konkurrerande blockkedjetekniker.
– Det måste finnas ett sätt för de olika kedjorna att “prata” med varandra, och man måste veta vem man kan lita på, vad som ska finnas i de databaser som kopplas på. Själv tror jag att vi kommer att få se många olika tekniker som används till olika saker, säger Robin Teigland.
