För 28 år sedan inledde Vahid Zohali en sex månader lång och mödosam flykt från ett Iran i brinnande krig mot Irak. Tillsammans med sin bror hamnade han i Sverige, där den första tiden innebar boende på ett antal flyktingförläggningar i landet innan bröderna till slut lyckades etablera sig i samhället.

För Vahid Zohalis del blev det it-branschen efter studierna. En bransch där han verkat i 19 år. Idag är han ansvarig för finanssektorn hos konsultjätten Tieto Sverige, samt chef för Tietos banklösningar i hela koncernen. Totalt utgörs hans avdelning av 700 personer i 13 länder.

Men det har varit en lång resa sedan de landade på svensk mark, vilket i princip var samma dag som Vahid Zohali fyllde 17 år. Och att det stundtals har varit tufft råder det ingen tvekan om, inte minst med tanke på att de båda bröderna skickades iväg av föräldrarna, som blev kvar hemma i Iran. Ett öde som han idag som vanlig svensk tvåbarnsfar har oerhört svårt att sätta sig in i.

– Idag förstår jag inte ens hur det skulle gå till, om jag tittar på mina egna barn. Men har du inget alternativ så... Idag beundrar jag mina föräldrar för att de fattade det beslutet. Det krävs nog att man har barn själv för att kunna relatera till den situationen. Att betala massa pengar för att sparka ut barnen i ett svart hål, men samtidigt tvingas inse att vi skulle ha det bättre där än om vi var kvar under deras tak, säger han och minns tillbaka.

Läs också: Så ska Sverige ta till vara nyanländas it-kompetens

– När jag kom hit ville jag visa mina föräldrar att det går. 1988 var det inte lätt. Men så fort du kan visa på en motsats att visa att det lyckas, då spelar det ingen roll om det finns folk som hävdar att det inte går.

Och just vetskapen om att det är allt annat än enkelt att etablera sig i ett nytt land är ett av de viktigaste budskapen han vill framföra när han träffar ensamkommande flyktingbarn idag.

– Det kommer att vara tufft, det finns inga genvägar, men om du verkligen vill så kan du lyckas. För varje person som börjar tro på sin framtid blir Sverige ett bättre land. För varje person som tappar tron blir Sverige ett sämre land. Många av de som är här idag är ambitiösa. De har tagit sig ända hit. Låt oss spinna vidare på den ambitionen. Har de lyckats med det kommer de att lyckas med annat också, säger han och betonar vikten av att rikta energin mot rätt saker.

– Under min period i Sverige har jag sett många som såg att det inte fanns en framtid. Då börjar man ge sig på genvägarna och använder ambitionen i fel riktning. Det är en av mina viktigaste rekommendationer när jag är ute och pratar i skolorna: det finns inga genvägar. Ta ett steg i taget, gör det bra och ta dig framåt. Försök inte med några genvägar för det är det som sätter dig i problem.

Men att undvika genvägar är inte det enda tipset han ger när han är ute i skolor och på flyktingförläggningar. Ett minst lika viktigt är att man också måste ta för sig.

– Ta kontakt. Var inte rädd, utan ta aktiv kontakt och konversera så folk ser att du är en människa. En av anledningarna till att jag är här idag är mitt nätverk. Jag har alltid hittat nya kontakter och behållit dem. Det finns alltid massor med frågor man kan ställa. Hur funkar det här? Fråga om vägen. Försök sätta dig in i nyheterna och var nyfiken, säger han och kommer därmed in på nästa tips:

– Studera och läs. Att du studerar betyder inte att man inte kan jobba. Jag har alltid både jobbat och pluggat. Det kommer inte att vara enkelt, utan ställ in dig på att det är hårt och tufft.

Vahid Zohali
Vahid Zohali.

Det finns gott om bolag som jobbar med olika typer av välgörenhetsprojekt, och dessa basuneras gärna ut i pr-syfte. I Vahid Zohalis fall är det inte särskilt svårt att se att engagemanget är äkta och passionerat. På fritiden försöker han hjälpa ensamkommande flyktingbarn så gott det går, och det är förmodligen lättare för honom än för många andra att sätta sig in i deras situation.

– De ser ut som mig. Så såg jag också ut. De är ensamma, de har ingen annan. Det är oftast därför de går i grupper, för de vågar inget annat och de känner inga andra. Så var det för mig också. Jag hade ingen annan, och kände ingen annan. Därför höll vi alltid ihop och var fyra-fem stycken som skulle gå och handla. Det uppfattas kanske på ett annat sätt än det är när de kommer i ett gäng.

Men även på Tieto jobbar han med att nå ut, genom organisationen My Dream Now, som är ute i skolor i utsatta områden runt om i landet för att få elever att tro på sig själva. Med sin historia ser Vahid Zohali det som en självklarhet att hjälpa till, men han inser också att det är en viktig investering för ett bolag på jakt efter duktiga talanger.

– Då stod jag där som nyanländ och ville lära mig språket och komma in i samhället. Nu står jag på andra sidan. Då hade jag ett behov och idag har de ett behov och jag ett behov av att hitta duktiga talanger. Det var det som väckte mig, att våra behov matchar varandra.

I Tietos fall handlar behovet alltså om att rekrytera ny och duktig personal. Och Vahid Zohali är övertygad om att det finns gott om talanger att plocka in om konsultbolagen inte bara fiskar i det vanliga branschvattnet.

– Det här är en speciell bransch. Varje timme blir teknologin snabbare och billigare och mer nischad. Lärarna i grundskolan undervisar våra barn till jobb vi inte vet vilka de är. De kommer att arbeta med teknologi som inte ens blivit upptäckt än. Vi har ingen aning om vad som väntar där framme. Det enda som är säkert är att vi behöver ha talanger som klarar av vad det än är. Företagen glömmer ofta bort det. De som söker sig till tekniska utbildningar är inte särskilt många, och särskilt inte tjejer eller folk med utländsk bakgrund. Det handlar om att vara inkluderande, säger han och kommer därmed in på nästa budskap han gärna lyfter fram, till elever, flyktingbarn och arbetsgivare.

Läs också: Teknik löser integrationsproblem – så jobbar Refugee Tech

– Ge folk en chans. Det var inte många som gav mig chanser. Av 70 jobb som jag sökte efter att jag pluggat klart fick jag komma på intervju på två. Jag fick båda. De gav mig en chans och anställde mig. Att vi hittar nya talanger är viktigt för vårt land, så därför investerar vi i det här.

Det var för tre och ett halvt år sedan han valde att ansluta till Tieto från Logica. Vahid Zohali säger att han tog beslutet efter ett inspirerande möte med koncernchef Kimmo Alkio, som då ledde ett bolag i stor förändring i en tid när rubrikerna oftast handlade om nedskärningar och andra besparingar.

– Han sade: ”Jag har en plan. Vill du vara med?”, och förklarade vad de skulle göra. Jag tyckte det kändes som en häftig utmaning att vara med. Tieto var knappast något bolag man valde att gå till då, säger Vahid Zohali.

Och han har stora ambitioner när det gäller bank- och finanssektorn, och konstaterar att mångfald inte bara ett fluffigt och fint värdeord när man jobbar på en marknad med 0,13 procent av världens befolkning. Tvärtom ser han det som något som är absolut nödvändigt för att lyckas.

– Vi vill utveckla de bästa tjänsterna för ett samhälle. Det är nästan omöjligt att göra de bästa tjänsterna om du inte speglar samhället. Hur vet du annars vad användarna vill ha? Vi har inte råd att utesluta halva befolkningen eller stora minoritetsgrupper i jakten på framtidens kompetens. Mångfald handlar om din affär och kommer att ge oss en bättre framtid framåt. Det är därför vi gör det här. Och vi tror att Tieto kommer att kännas rätt för eleverna, de kommer att se positivt på det, som det bolaget de var på i högstadiet. Vi hoppas att vi har valt rätt väg.